➤ Trots sänkta och i vissa fall borttagna antagningskrav lyckas man inte fylla mer än drygt hälften av platserna på polisutbildningen. Polismannen Peppe Larsson. som i bland annat sociala medier profilerat sig som “sanningssägare” om hur det står till med polisväsendet och brottsligheten i Sverige, kommenterar rekryteringsproblemen med att “allmänheten bör vara orolig”.
Det nya Sverige har gett svenska poliser helt nya utmaningar med bland annat grov och vapenunderstödd organiserad gängkriminalitet, i synnerhet i de landets runt 130 så kallade ‘utanförskapsområden’. Påfrestningarna och ett löneläge som inte motsvarar dessa har medfört att många poliser lämnat yrket och att det blivit svårare att attrahera folk till polisutbildningen.
Från statens sida har man försökt råda bot på det låga intresset för att bli polis genom att laborera med antagningskraven som i flera avseenden sänkts så att fler sökanden kan komma ifråga att antas. Andra skäl till ändrade antagningskrav är att man har velat se en större etnisk mångfald och jämnare könsfördelning inom polisväsendet och att detta prioriterats framför att få de absolut mest lämpade personerna för yrket.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS MER: Den som inte klarar de fysiska kraven ska ändå antas till polisutbildning
Nyligen beslutades också att man kan bli antagen till polisutbildningen även om man misslyckats med eller överhuvudtaget inte genomgått de fysiska antagningsproven. Det uppges att de personer som ges denna dispens ska genomgå godkänt fystest någon gång senare, men det är oklart hur man kommer att agera med dispenserna om man om några år står med ett stort antal i övrigt färdigutbildade poliser och samtidigt ett alarmerande högt antal vakanta polistjänster som snabbt behöver tillsättas.
Men att sänka antagningskraven har inte räckt som åtgärd för att fylla platserna på polisutbildningen. Nästa kull som ska utbildas med början i januari är 624 till antalet. Det är bara drygt hälften av vad polisutbildningen är dimensionerad för och vad som skulle behövas för att upprätthålla en minimibemanning inom polisväsendet. Cirka 500 platser gapar tomma.
Fler sökanden men lägre kvalitet och många avhopp
Stefan Wehlin på polisens HR-avdelning, som ansvarar för arbetet att locka sökanden till polisutbildningen, säger i ett pressmeddelande att han har kunnat konstatera ett visst ökat intresse för polisyrket, men dessvärre inte från personer som kan anses lämpade att bli poliser ens mätt med de nya antagningsmåtten.
– Vem som helst kan inte bli polis, konstaterar Wehlin.
Utöver de sökande som måste sållas bort under antagningsprocessen faller också ett ansenligt antal som inte varit tillräckligt motiverade ifrån genom att hoppa av tidigt under utbildningen.
Rättssäkerheten hotad
Polisförbundets ordförande Lena Nitz larmar i en intervju med Expressen om att situationen är så allvarlig att Sverige som rättssamhälle på sikt är hotad:
– Det här är inte hållbart. Vi kommer inte att klara vårt uppdrag till slut om vi inte får in fler kvalificerade sökande. Man ska också komma ihåg att de här platserna kommer att stå tomma samtidigt som poliser fortsätter att lämna yrket i hög takt. Hittills i år har närmare 480 poliser lämnat av annat skäl än pension.
Nitz riktar en skarp uppmaning till den hårt kritiserade rikspolischefen Dan Eliasson och till regeringen om att detta måste prioriteras som ett av deras främsta uppdrag att lösa. Polisförbundets ordförande är också kritisk till hur man genom att sänka antagningskraven nu sänker polisyrkets status. Det är inte lösningen på att rekrytera fler till yrket, menar hon:
– Polisyrkets status måste höjas, vilket inte är vad man gör nu när man sänker antagningskraven. Det går inte att gena i kurvorna för det här är ett yrke som man verkligen måste klara av. Dessutom måste polislönerna höjas rejält för att locka fler kvalificerade sökande.
Enligt Polisförbundet räcker det inte att följa industrins riktmärke som skulle ge cirka 6,5 procents löneökningar på tre år. Man bedömer att polisyrket måste uppvärderas relativt andra yrken och att 15 procent på tre år är lägsta nivå om man ska ha någon realistisk förhoppning om att kunna vända den nuvarande trenden med avhopp och tomma utbildningsplatser.
Det parti som idag lovar mest pengar till polisen är Liberalerna. Tidigare låg Sverigedemokraterna i topp men efter att Kent Ekeroth tog timeout från det kriminalpolitiska riksdagsarbetet har partiet halkat ned till en andraplats.
“Allmänheten bör vara orolig”
Peppe Larsson har varit polis i yttre tjänst i tio år och har gjort sig ett namn som frispråkig om hur det står till med den svenska polismakten och med kriminaliteten ute i samhället. Hans stundtals obekväma klarspråk har inte alltid varit uppskattat av polisledningen och ansvariga politiker.
Larsson kommenterar de 500 tomma platserna på polisutbildningen ur allmänhetens perspektiv, vars trygghet han anser äventyras:
– Det finns tyvärr fog för att allmänheten bör vara orolig. Det är djupt oroande att vi har så många tomma platser. Det är i stort sett en hel termin som går tom.
Larsson påminner i likhet med polisförbundets ordförande om att svårigheterna med nyrekrytering inte är det enda problemet. Att så många lämnar yrket i förtid är minst lika problematiskt:
– Vi behöver stoppa upp att kollegorna nu lämnar i alltför hög takt.
Enligt Larsson jobbar man ute på polisstationerna i princip alltid med lägsta tänkbara bemanning. Och arbetsbelastningen är enorm:
– Vi är alltid på minimi i stort sett. Vi går på knäna. Alla grova våldsbrott, som framför allt är i våra storstäder, tar otroligt mycket resurser. Jag är orolig att detta över tid leder till att vi har en slutkörd poliskår. Något vi har på vissa håll redan i dag med kollegor som jobbar massor av övertid bara för att verksamheten ska gå runt.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.