DEBATT. För att rädda det svenska folket och nationen krävs omfattande återvandring och ökat barnafödande. Därför presenterar Alternativ för Sverige nu en familjevänlig politik som inspirerats av Ungerns framgångar med bland annat skattelättnader för barnfamiljer.

För tio år sedan valde den ungerska regeringen en annan väg än Sverige och övriga västländer för att tackla det gemensamma problemet med minskat barnafödande bland den egna befolkningen. I stället för att kompensera med invandring från andra folk med högre födelsetal, satsade de på att öka ungrarnas barnafödande genom en ny familjevänlig politik.

Den gick ut på att stärka familjernas ekonomi och sammanhållning genom exempelvis sänkt skatt för gifta kvinnor med barn och billigare lån för bostad, bil och studier. Politiken blev en stor framgång: Ungerns födelsetal har ökat med 24 procent och äktenskap med 43 procent, medan aborter har minskat med 41 procent.

Det här är en unik vändning som Sverige kan lära mycket av. Ja, måste lära av om Sverige ska fortsätta vara svenskarnas land. Därför vill Alternativ för Sverige införa en liknande familjevänlig politik, fastän anpassad till svenska förhållanden. Till skillnad från Ungern har vi ju sedan länge haft en massinvandring, som gjort att svenskar redan är i minoritet i allt fler kommuner. Dessutom har 50 års familjefientlig politik gjort det mycket svårt att bilda familj och ta hand om sina barn.

Precis som i Ungern vill vi ge familjerna större ekonomisk trygghet, men också ökad valfrihet och välmående, vilket har blivit en bristvara i det socialistiskt och globalistiskt styrda Sverige. Därför föreslår vi bland annat:

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

• Ge barnfamiljer skattelättnader som blir större ju fler barn de skaffar. För att kunna nyttja detta krävs att någon i familjen har inkomster, vilket gör att reformen gynnar svenskar som förvärvsarbetar i stor utsträckning och inte de som invandrat för att leva på bidrag.

• Höj ersättningsnivån i föräldraförsäkringen och låt den utgå från den förälder som har högst lön i familjen. Detta underlättar för tidigare barnafödande bland unga kvinnor i de mest fertila åldrarna, 18-25 år, då många inte hunnit skaffa sig en inkomst. Det skulle också göra att kvinnor och män inte behöver låta inkomst styra valet av vem som är hemma, utan helt kan utgå från barnens behov och föräldrarnas förutsättningar. Sannolikt skulle även de utbredda sjukskrivningarna för stress bland småbarnsmammor minska.

• Inför barnomsorgslön för föräldrar som själva tar hand om sina barn. Vi vill öka föräldrars möjligheter att ge sina barn den tid och omsorg som just deras barn behöver, för att främja en trygg anknytning och förebygga psykisk ohälsa. Lönen bör motsvara vad kommunen annars skulle ha betalat för en förskoleplats, normalt cirka 10 000 kronor/månad. För att undvika missbruk från invandrarfamiljer som i högre utsträckning lever på bidrag, ska barnomsorgslönen villkoras med att den andre föräldern har ett arbete och en inkomst som inte kommer från bidrag.

• Förbättra kvaliteten i förskolan med mindre barngrupper och mer utbildad och svenskspråkig personal, stopp för HBTQ-indoktrinering, samt ökat skydd mot pedofiler genom mer omfattande säkerhetsprövningar av personal.

• Momsbefria barnrelaterade produkter såsom exempelvis blöjor, bilbarnstolar, barnmat och barnkläder.

Med vår familjevänliga politik visar vi att Sverige – precis som Ungern – inte behöver systembelastande invandring, utan kan öka befolkningen själva. I kombination med vårt program för en tvingande återvandring av minst en miljon missanpassade invandrare, har vi därmed – som enda parti – en heltäckande politik för att rädda det svenska folket.

Gustav Kasselstrand
partiledare och riksdagskandidat för Alternativ för Sverige
Jeff Ahl
partistyrelseledamot och riksdagskandidat för Alternativ för Sverige
Susanne Nyman Furugård
rådgivare och författare till ”Familjepolitikens ekonomi”