Särskolan är för de elever som har en intellektuell funktionsnedsättning och därför inte klarar av undervisningen i vanlig skola. Ökningen i denna skolform har varit tydlig senaste åren.

Andelen av eleverna som går i särskola har ökat från 0,98 procent av eleverna till 1,29 procent, omkring 30-procentig ökning. Experter menar att man inte vet vad ökningen beror på men kommer med flera teorier.

Therese Lindahl, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, tror att ökade krav i vanliga grundskolan i kombination med större klasser kan ha slagit ut svagare elever. En annan teori är att vissa som är i särskolan egentligen skulle klara av en vanlig skola men att utredningarna brister eller inte hinns med, varför elever blir kvar i särskolan.

Fler utreds

Daniel Östlund, biträdande professor i pedagogik, menar att fler utredningar för adhd och autism i sin tur leder till att fler med intellektuell funktionsnedsättning upptäcks.

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

– En annan förklaring till ökningen kan vara att utredarna börjat slira och är mer generösa i sina tolkningar av manualen, säger Daniel Östlund.

LÄS ÄVEN: Antalet som får diagnosen intellektuell funktionsnedsättning skenar

IQ-gränsen för intellektuell funktionsnedsättning menar han blivit “mer flexibel” vilket kan leda till att fler får diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Utlänningar överrepresenterade

En annan tydlig faktor är att elever med utländsk bakgrund är överrepresenterade i grundsärskolan enligt Skolverket. Hela 42 procent av eleverna i grundsärskolan har utländsk bakgrund trots att 26 procent har det i vanliga grundskolan.

Therese Lindahl menar att en del av detta kan förklaras med att utlänningarna inte fått rätt hjälpmedel i hemland, exempelvis glasögon eller hörapparat men att om de får det så skulle de prestera bättre.