Korttransaktioner har under lång tid varit vanligare än kontantköp. Redan 2002 genomfördes fler kortbetalningar än kontantuttag och därefter har kortanvändningen bara fortsatt att öka samtidigt som kontantbetalningar ligger på en låg nivå (under 10 %).

Sedan ett antal år tillbaka har även mobila betalsätt vunnit mark samtidigt som användningen av fysiska kort minskat något.

En studie från Riksbanken visar att mellan 2022 och 2023 dubblades nästan användningen av mobila betalningar genom Apple Pay, Samsung Pay, Google Pay och andra elektroniska plånböcker. Även användningen av Swish har ökat, men det räknas inte in i den ökningen.

Studien visar att över 50 % av svenskarna använder mobilen för att betala i affärer om möjligheten finns. Apple Pay är det populäraste mobila betalsättet i butik.

Frågetecken kring säkerhet har tidigare bromsat

Att det ändå fortsatt är vanligare med fysiska kort jämfört med mobilbetalningar har främst att göra med en osäkerhet kring hur säkra mobilbetalningar – och att “blippa” – faktiskt är.

Av just den anledningen krävs det alltid extra lager av säkerhet vid mobilbetalningar, dels behöver man identifiera sig för att öppna upp sin wallet (med ansiktsigenkänning, PIN-kod, fingeravtryck eller liknande), du kan även behöva ange din PIN-kod vid terminalen.

Din mobil eller smartklocka behöver även befinna sig mycket nära kortterminalen under minst 0,5 sekunder för att transaktionen ska kunna gå igenom, och terminalen är bara aktiv i samband med att betalningen ska ske. Det ska alltså mycket till för att man råkar blippa av “misstag”.

Statistik från Visa visar att kortbedrägerier har minskat sedan mobilbetalningar lanserades. Detta då det inte räcker att genomföra betalning genom att känna till informationen som finns tryckt på kortet (kortnummer, namn, CVV-kod).

När kontaktlös betalning sker så skickas dina uppgifter krypterat mellan din enhet och terminalen, det är väldigt svårt för en obehörig person att komma åt dina kortuppgifter, och skulle de ändå göra det behövs ytterligare verifiering för att kunna genomföra en transaktion.

Med det sagt så finns det alltid risker kring betalningar och ekonomiska transaktioner. Men det gäller inte bara digitala betalningar, utan alla betalningar över huvud taget – kontanter kan stjälas och fysiska kort kan komma i orätta händer.

Viktigt för kortutgivare att erbjuda brett stöd

Då mobila betalsätt blir allt mer efterfrågade är det väldigt viktigt för kortutgivare att “hänga med i utvecklingen” och kunna erbjuda stöd för så många e-plånböcker som möjligt.

När personer letar kreditkort tittar man inte längre bara efter hur många räntefria dagar eller vilka kortförmåner som ingår, utan även om kortet har stöd för ens enhet.

En smartphone, surfplatta eller smartklocka generellt är låst till ett visst operativsystem och har man t.ex. en Android-mobil kan man inte lägga till Apple Pay, utan behöver hålla sig till Google Pay / Google Wallet då man tillhör deras “ekosystem”.

På bästakreditkortet.se hittar du en topplista över de bästa virtuella kreditkorten där du enkelt kan se vilka e-plånböcker som de olika korten har stöd för.

Virtuella eller digitala kort

Många använder virtuella och digitala kort som synonyma begrepp. I praktiken kan korten visserligen användas på samma sätt – för mobila betalningar – men egentligen är virtuella och digitala kort inte helt samma sak.

Med virtuella kort brukar avses betalkort som endast finns i digital version. Det finns alltså inget fysiskt kort utfärdat och du kan därför bara använda det för digitala betalningar. Digitala kort är istället “riktiga” kort som också kan användas för mobila betalningar.

Enkla köp – onödig konsumtion?

Att det är så pass enkelt och smidigt med mobilbetalningar och att “blippa” för att genomföra köp kan både vara en fördel och nackdel. Det är så klart fördelaktigt att det går snabbt och enkelt.

Men just detta kan även innebära att man gör fler impulsköp. Om kortet dessutom har kredit innebär det inte bara att man eventuellt överkonsumerar utan också att man riskerar att skuldsätta sig.

Ställ in gränser för kortanvändning

Om man vet med sig att man har svårt att hantera krediter kan man välja ett virtuellt debetkort eller prepaid-kort så att man själv behöver fylla på kontot för att köpet ska kunna genomföras.

Andra lösningar är att aktivera push-notiser så att man får en tydligare påminnelse efter att ett köp har genomförts eller genom att ställa in köpgränser på kortet.

Man kan även se till att man har olika kort eller konton som har olika syften. Har du ett shoppingkort med 3 000 kr som kreditgräns så spelar “onödig konsumtion” inte lika stor roll, då det i princip är syftet med kortet.