Allt fler ukrainare är nu beredda att ge upp land i utbyte mot fred med Ryssland. Det visar två färska mätningar. Samtidigt minskar andelen ukrainare som vill kriga för att befria hela landet från ryskt inflytande drastiskt.

Den första mätningen gjordes i maj av Kievs internationella institut för sociologi (KIIS), men resultatet av den presenterades inte förrän igår. Enligt den mätningen tycker 32 procent av de tillfrågade att Ukraina kan ge upp land i utbyte mot fred ”så snart som möjligt”.

Det är en ökning jämfört med februari i år, då 26 procent hade den uppfattningen. Endast 10 procent var beredda att göra sådana eftergifter för ett år sedan.

Minskad kompromisslöshet

Samtidigt minskar andelen kompromisslösa ukrainare som ”under inga omständigheter” vill ge upp ukrainskt territorium – även om det innebär fortsatt krigande och att Ukrainas självständighet äventyras.

LÄS ÄVEN: Fredsforskare om Sveriges stöd till Ukraina: ”Kommer gå åt helvete”

I maj förra året var den andelen 84 procent. I maj i år hade den sjunkit till 55.

KIIS påpekar emellertid att frågeställningen inte innebär ett erkännande av de ockuperade områdena såsom ryska. Endast att ett ökande antal respondenter är villiga att avsluta krigandet, utan att de befriats.

Störst fredsvilja i krigsdrabbade regioner

Det Kievbaserade institutet delar i sina studier upp Ukraina i fyra regioner; västra, centrala, östra och södra Ukraina. Regionindelningen bygger delvis på en ekonomisk indelning av landet från sovjettiden.

LÄS ÄVEN: Sju procent av ukrainarna beredda försvara landet med vapen

Och det är i de värst krigsdrabbade östra och södra delarna av Ukraina som flest önskar fred. Färre än hälften av dem i södra Ukraina, 46 procent, vill fortsätta krigandet tills ryssarna körts ut från hela landet.

I västra Ukraina är det istället 60 procent som kompromisslöst vill fortsätta krigandet.

Kan tänka sig kompromiss

En uppföljande mätning, genomförd i juni månad, visar samtidigt att en majoritet av ukrainarna, 57 procent, faktiskt kan tänka sig en kompromiss där Ryssland får behålla kontrollen över Krim, samt de ockuperade delarna av Donetsk och Luhansk, om de lämnar tillbaka hela provinserna Kherson och Zaporizjzja.

LÄS ÄVEN: Beskedet till Zelenskyj: Ukraina för korrupt för Nato

Kompromissen förutsätter emellertid att Ukraina får gå med i både Nato och EU, och får ”all nödvändig finansiering för återuppbyggnad från västvärlden”.

Två andra kompromissförslag, som innebär att Ukraina inte får gå med i Nato och/eller Ryssland får behålla allt det territorium det nu kontrollerar, är de flesta av de tillfrågade ukrainarna dock emot – även med fortsatt finansiering från väst.

Olika uppfattning om krigets syfte

Ukrainarna har även något olika uppfattning om syftet med den ryska invasionen, beroende på om de är för fortsatt kamp eller inte.

36 procent av de tillfrågade i maj som vill fortsätta den väpnade kampen menar att Rysslands syfte är ett folkmord på och dödandet av en majoritet av ukrainarna, medan 32 procent istället anser att syftet är förstörelse av den ukrainska nationen och tvångsassimilera dem till att bli ryssar.

Bland dem som förespråkar omedelbar fred är de andelarna istället 26 respektive 20 procent. I denna grupp är det fler som inte tror att Ryssland är ute efter att ockupera hela landet.

LÄS ÄVEN: Mätning: Svenskar mest sugna på att kriga mot Ryssland