En stor del av de pengar som finansierar svensk forskning om demenssjukdomen alzheimer utgörs av donationer till Alzheimerfonden. En större summa pengar som donerades i december kan dock nu komma att behöva brännas upp i stället för att komma forskningen till godo. Detta efter att Riksbanken satt sig på tvären och vägrat växla in pengarna.

Den aktuella donationen kom i form av kontanter i ett vadderat kuvert till Alzheimerfonden i mitten av december från en anonym välgörare i Malmö. i ett brev har givaren skrivit att pengarna blivit ”kvarglömda i madrassen” och att släktingarna velat att summan skulle gå till alzheimersforskning. Det berättar Alzheimerfondens generalsekreterare Liselotte Jansson för SVT.

Exakt hur mycket pengar det rör sig om vill man på Alzheimerfonden inte uppge, bara att det rör sig om ”en otroligt generös gåva”. Generalsekreteraren tror att givaren eventuellt kan vara någon äldre person som själv drabbats av alzheimer.

Men glädjen över gåvan blev kortvarig. De 500-kronorssedlar som gåvan består av är nämligen av den sort som nyligen blev ogiltiga i samband med att alla svenska sedlar byttes ut.

Riksbanken har möjlighet att låta en innehavare växla in gamla sedlar mot nya och giltiga men säger nu blankt nej till Alzheimerfonden med hänvisning till lagen om penningtvätt. Det beskedet ger Susanne Meyer, som är pressekreterare på Sveriges Riksbank.

För att ändra sitt beslut kräver Riksbanken att den anonyme givaren träder fram för granskning så att Riksbanken kan säkerställa att pengarna inte härrör från kriminell verksamhet. Om så inte sker kommer sedlarna att konfiskeras och brännas.

LÄS ÄVEN: Gunnar skulle växla in 300.000 i ogiltiga sedlar efter avlidne pappan – Riksbanken tog alla pengarna

Liselotte Jansson är hoppfull om att den anonyma givaren ska ge sig till känna och säger till SVT att allt hon behöver är namnet ”så är allting klart”. Men riktigt så enkelt lär det inte bli.

Även om personen ger sig till känna så ställer alla banker idag, inklusive Riksbanken, mycket höga krav även på vanliga medborgare som aldrig varit i klammeri med rättvisan att de ska kunna dokumentera varifrån pengarna kommer.

Har man, som givaren antyder i sitt brev, under lång tid sparat ihop pengar i kontanter ”i madrassen”, saknas oftast sådan dokumentation och man förvägras oftast att inte bara växla in gamla sedlar utan även att sätta in pengar i giltiga sedlar på sitt bankkonto.

Penningtvättslagen tillämpar så kallad omvänd bevisbörda där den som har pengar betraktas som skyldig till brott till dess motsatsen bevisats. Lagen har tillkommit för att stoppa grov organiserad brottslighet och finansiering av terrorism men har kritiserats för att i stället drabba vanliga hederliga medborgare – eller som i det aktuella fallet den behjärtansvärda forskningen om alzheimer.