Efter förhandlingar mellan USA och G7-länderna undantas amerikanska multinationella bolag från OECD:s globala minimiskatt på 15 procent. Beskedet beskrivs i USA som en seger för nationell suveränitet, men möts av stark kritik i Europa och Sverige. Kritikerna varnar för snedvriden konkurrens, ökad regelkomplexitet och att hela idén om en ”global” minimiskatt riskerar att falla samman.
Den globala minimiskatten, som förhandlades fram inom ramen för OECD och klubbades 2021, hade ett tydligt syfte: att stoppa multinationella bolag från att flytta vinster till lågskatteländer och därmed underminera nationella skattebaser. Nästan 150 länder anslöt sig till överenskommelsen.
Nu har dock USA, efter förhandlingar med G7, fått igenom ett undantag. Amerikanska koncerner ska inte omfattas av de centrala reglerna i systemet, med hänvisning till att USA redan har egna regler för minimibeskattning. Det rapporterar bland annat Tidningen Näringslivet i Sverige.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
USA:s finansminister Scott Bessent kallar uppgörelsen för en historisk seger som skyddar amerikanska företag och arbetstagare från vad han beskriver som ”extraterritoriell beskattning”.
Trump-administrationens linje: Suveränitet före samordning
Bakgrunden till uppgörelsen finns i den tydliga kursändring som skedde när Donald Trump återvände till Vita huset. Redan tidigt deklarerade administrationen att USA inte accepterar internationella skatteregler som kan slå mot amerikanska bolag.
Hot om amerikanska straffskatter mot länder som tillämpar regler som anses diskriminerande – bland annat genom den så kallade UTPR-regeln – bidrog till att pressa fram kompromissen. Resultatet blev det så kallade ”side-by-side”-paketet, där USA i praktiken ställs utanför OECD:s GLOBE-regler.
LÄS ÄVEN: Ny EU-skatt slår hårt mot biltillverkare och storföretag
I USA har reaktionerna till stor del varit positiva, särskilt bland republikaner och näringslivsorganisationer som länge kritiserat minimiskatten som ett intrång i nationell beslutanderätt.
Svensk och europeisk kritik: ”Level playing field” urholkas
I Europa är tonläget ett annat. Enligt analys från Svenskt Näringsliv innebär uppgörelsen i praktiken ett hårt slag mot ambitionen om lika konkurrensvillkor.
Organisationen menar att amerikanska bolag nu får tydliga konkurrensfördelar, samtidigt som europeiska företag blir kvar i ett komplext och administrativt tungt system. EU har redan implementerat stora delar av minimiskatten, vilket gör det svårt att snabbt backa utan politiska och juridiska kostnader.
”Den globala minimiskatten var tänkt att vara just global. När USA – och potentiellt även andra stora ekonomier – ställs utanför, försvinner hela grundidén”, lyder en central del av kritiken.
Ökad komplexitet i stället för förenkling
Ett centralt löfte med OECD-processen var att skapa tydliga och förutsägbara regler. Men enligt näringslivets analys leder den nya överenskommelsen snarare till motsatsen: ett lapptäcke av nationella, regionala och bilaterala lösningar.
LÄS ÄVEN: Skärpt koldioxidskatt slog hårt mot industriföretag – tusentals jobb försvann
De förenklingsregler som samtidigt presenterats – så kallade safe harbour-regler – bedöms inte räcka för att väga upp den ökade komplexiteten. Särskilt problematiskt anses det vara för europeiska bolag, som riskerar högre administrativa kostnader utan motsvarande konkurrensfördelar.
En politisk omprövning i sikte?
Frågan som nu ställs allt oftare, även bland europeiska finansministrar, är om den globala minimiskatten i sin nuvarande form är hållbar. Om stora ekonomier står utanför, medan EU är hårt bundet av regelverket, riskerar investeringsklimatet i Europa att försvagas ytterligare.
För USA är utfallet tydligt: landet framstår som den stora vinnaren. För Europa och Sverige återstår en svår balansgång mellan skattepolitiska ambitioner och behovet av konkurrenskraft.
Om uppgörelsen markerar början på slutet för den globala minimiskatten – eller starten på en ny, mer fragmenterad skatteordning – återstår att se. Klart är dock att den politiska debatten om minimiskattens framtid nu går in i en ny och mer konfliktfylld fas.
