Andra AP-fonden ökar sitt ekonomiska engagemang i det krisande stålföretaget Stegra. Investeringen sker samtidigt som bolaget möter växande kritik från ekonomer och andra bedömare, och trots att AP-fondernas tidigare högriskinvestering i Northvolt kostade pensionsspararna närmare sex miljarder kronor.
Andra AP-fonden (AP2) investerar ytterligare omkring 330 miljoner kronor i Stegra, tidigare H2 Green Steel. Tillsammans med tidigare investeringar uppgår AP2 direkta exponering mot bolaget till närmare en miljard kronor. Därutöver har fonden även investerat 250 miljoner kronor i Just Climate-fonden, som också är delägare i Stegra.
Investeringen är en del av en ny finansieringsrunda där Stegra tagit in totalt cirka 15 miljarder kronor från både nya och befintliga investerare. Enligt AP2 kommunikationschef Åsa Norman har investeringen genomgått samma prövning som andra investeringar.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Vi är medvetna om att detta är ett utmanande projekt med hög risknivå. Samtidigt bedömer vi att den plan man tagit fram är trovärdig, att Stegra har goda förutsättningar att lyckas och att investeringen kommer kunna ge en god avkastning, säger hon till Svenska Dagbladet.
Hänvisar till att risk ger högre avkastning
Beskedet kommer bara månader efter att Första till Fjärde AP-fonden tvingades konstatera förluster på närmare sex miljarder kronor efter Northvolts konkurs – en av de största kapitalförlusterna i AP-fondernas historia.
På frågan om Northvolt påverkat fondens syn på risk svarar Åsa Norman att erfarenheter visserligen tas till vara, men att risktagande är en förutsättning för hög avkastning.
– Om vi inte tog risk skulle vi inte tjäna lika mycket som vi gjort. Det är genom risk vi genererar avkastning till pensionssystemet, säger hon till SvD.
AP2 framhåller samtidigt att Stegra-investeringen endast motsvarar omkring en halv promille av fondens totala förvaltade kapital.
Växande kritik mot Stegras ekonomi
Samtidigt fortsätter kritiken mot Stegras affärsmodell att växa. Professor Bengt Kriström vid Sveriges lantbruksuniversitet har nyligen riktat skarp kritik mot en samhällsekonomisk rapport som beställts av Stegra och tagits fram av Sweco. Enligt honom är det en glädjekalkyl där rapporten bygger på metodfel, överdrivna nyttoeffekter och underskattar samtidigt projektets kostnader.
Kriström menar bland annat att rapporten blandar ihop ökad ekonomisk aktivitet med samhällsekonomisk lönsamhet och att klimatnyttorna överskattas eftersom EU utsläppshandel sätter ett tak för de totala utsläppen.
LÄS ÄVEN: Ny kritik mot Stegra – professor totalsågar ekonomisk rapport
Även andra bedömare har varnat för projektets ekonomiska risker. Nationalekonomerna Magnus Henrekson och David Sundén har tidigare pekat på betydande tekniska och finansiella osäkerheter kring satsningen, medan Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad beskrivit Stegra som ett ”extremt högriskprojekt” där den kritiska granskningen varit otillräcklig.
Stegra har dessutom mött frågor kring bolagets höga kapitalförbrukning, omfattande behov av fortsatt extern finansiering samt bristande transparens kring kassaflöde och framtida intäkter. Mycket har mörklagts och kritik har kommit inte mins från media om att den bristande transparensen omöjliggör en kritisk granskning.
Lagändring öppnade för Northvolt-investeringarna
AP-fondernas tidigare investeringar i Northvolt möjliggjordes efter att riksdagen 2020 ändrade regelverket för AP-fondernas placeringsverksamhet. Dessförinnan var investeringar i onoterade bolag förbjudna.
LÄS ÄVEN: Politikerna ändrade lagen – satsade pensionspengar på Northvolt
Efter lagändringen kunde AP-fonderna investera i sådana företag, dock inte direkt. För att genomföra Northvolt-satsningen bildade Första till Fjärde AP-fonderna därför en skalbolagskonstruktion, det gemensamma investeringsbolaget 4 to 1 Investments KB, genom vilket närmare 5,8 miljarder kronor placerades i batteritillverkaren.
När Northvolt senare gick i konkurs utraderades i praktiken hela investeringen. Trots den omfattande förlusten fortsätter nu AP-fonderna att investera i stora, onoterade industriprojekt inom den så kallade gröna omställningen – där Stegra utgör ett av de mest kapitalintensiva och riskfyllda exemplen.
LÄS alla artiklar på Samnytt om Stegra HÄR.
