Trots återkommande varningar om att skärpta lönekrav skulle slå mot personalförsörjningen i vården visar statistiken att arbetskraftsinvandringen till sektorn redan tidigare var mycket liten. Samtidigt pekar en ny granskning från Riksrevisionen på omfattande brister i kontrollen av arbetstillstånd – där skenanställningar och oseriösa arbetsgivare i flera fall passerat myndigheternas granskning.
Att minska asylinvandringen och samtidigt öka andelen kvalificerad arbetskraftsinvandring har varit en central del av Tidöpartiernas migrationspolitik. När det gäller asylsökande har utvecklingen enligt siffror som Fokus tittat på gått i den riktning regeringen eftersträvat: förra året registrerades omkring 6 700 asylansökningar, historiskt låga nivåer.
LÄS ÄVEN: Permanenta uppehållstillstånd dras in – görs tillfälliga
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Däremot ligger anhöriginvandringen fortfarande kvar på höga nivåer, varför det totala antalet utfärdade uppehållstillstånd fortfarande är högt. En minskning från 102 000 år 2023 ned till 83 000 år 2024 har förbytts i en ökning till 89 000 år 2025. Även om det ännu är tidiga dagar så indikerar siffrorna för januari och februari att totalsiffran för utfärdade uppehållstillstånd år 2026 landar någonstans i regionen 75 000 – 87 000 beroende på hur optimistiskt man extrapolerar.
LÄS ÄVEN: Uppehållstillstånd: Oförändrat antal med Tidöregeringen
Ökade kompetens- och lönekrav
På arbetskraftsinvandringens område har regeringen infört flera förändringar för att höja kompetensprofilen och motverka missbruk. Bland annat har ett lönekrav införts och försörjningskraven för medföljande familjemedlemmar skärpts.
Totalt beviljades ungefär 23 000 uppehållstillstånd inom kategorin arbete under förra året. Drygt en tredjedel av dessa – cirka 8 400 – gällde anhöriga till arbetskraftsinvandrare.
Även detta innebär en minskning jämfört med tidigare och skärpta regler för anhöriginvandring slår igenom även här. Under 2022, det sista året under den förra mandatperioden, uppgick invandringen i kategorin till 41 400 personer, varav 14 100 anhöriga.
Kraftigaste fallet bland högkvalificerade
Statistik som begärts ut av Fokus visar att cirka 4 400 av arbetstillstånden förra året gällde jobb som kräver avancerad högskoleutbildning. De flesta i denna grupp arbetar som IT-arkitekter, systemutvecklare eller civilingenjörer.
Under 2022 beviljades omkring 11 000 tillstånd i denna kategori. Den kvalificerade arbetskraftsinvandringen har alltså minskat ännu mer än arbetskraftsinvandringen totalt sett.
Efter de mest kvalificerade yrkena följer grupper med betydligt lägre utbildningskrav. Exempelvis beviljades nästan 1 000 växtodlare arbetstillstånd förra året – ungefär lika många som alla civilingenjörsgrupper tillsammans.
Därutöver tillkom 728 bärplockare och plantörer samt 646 skogsarbetare. Sammanlagt handlar det om över 2 300 personer i dessa tre yrkesgrupper. Även restaurangpersonal, städare och andra serviceyrken finns i denna kategori.
Samtidigt har vissa grupper minskat kraftigt. Antalet bärplockare och plantörer var exempelvis omkring 6 500 år 2022, vilket innebär ett tydligt fall under mandatperioden.
Vården: mycket små volymer redan tidigare
Vårdsektorn återkommer ofta i den politiska debatten om arbetskraftsinvandring. Kritiker på vänsterkanten har varnat för att regeringens lönegolv – tänkt att säkerställa mer drägliga ekonomiska villkor – riskerar att försvåra rekryteringen.
Fokus hänvisar till en debattartikel i Dagens Nyheter där skribenten Sandra Vilppala frågar Tidöregeringen: ”Hur ska ni trolla fram 65 600 anställda?” Men statistiken visar att arbetskraftsinvandringen till vårdyrken redan tidigare låg på mycket låga nivåer.
Under förra året beviljades 87 läkare och 18 sjuksköterskor arbetstillstånd, Det är nästan exakt i nivå med 2022, då Socialdemokraterna styrde Sverige.
Även i andra vårdyrken var antalet lågt redan innan lönegolvet infördes. Antalet undersköterskor minskade från 87 år 2022 till 30 förra året, medan vårdbiträden uppgick till 37 år 2022 respektive 26 år 2025.
Siffrorna tyder därmed på att lönekravet från 2023 haft en mycket begränsad påverkan på inflödet av vårdpersonal – eftersom antalet redan tidigare var mycket litet. Däremot har det utgjort ett välkommet tillskott i plånboken för hitrest vårdpersonal och borttagning av tidigare stämpel som exploaterad billig importerad arbetskraft.
Flest arbetstagare från Indien
Arbetskraftsinvandrare kommer huvudsakligen från länder utanför Europa. Indien toppar listan med drygt 2 600 personer, följt av Thailand med nästan 2 000.
LÄS ÄVEN: Denna nationalitet är i topp över uppehållstillstånd 2025
De 15 största ursprungsländerna:
Indien – 2 633
Thailand – 1 974
Turkiet – 764
Kina – 674
Storbritannien – 458
USA – 349
Iran – 313
Pakistan – 312
Brasilien – 298
Sri Lanka – 200
Nepal – 172
Filippinerna – 169
Serbien – 169
Bosnien och Hercegovina – 163
Vietnam – 140
(Källa: Migrationsverket)
Anhöriginvandringen varierar kraftigt
Arbetskraftsinvandrarna själva utgör ungefär två tredjedelar av inflödet. Resten är familjemedlemmar. Statistiken visar dock stora skillnader mellan olika länder.
Från Indien kom exempelvis omkring 2 900 anhöriga, något fler än antalet arbetstagare. Från Thailand däremot följde bara 23 anhöriga trots att landet är det näst största ursprungslandet. Från Turkiet kom 322 anhöriga, vilket innebär ungefär en anhörig per två arbetstagare.
Särskilt höga tal syns i vissa andra länder. Från Pakistan kom 665 anhöriga till 312 arbetstagare – i snitt ungefär två familjemedlemmar per person. Även Bangladesh uppvisar ett liknande mönster, med 169 anhöriga till 88 arbetande.
Riksrevisionen: allvarliga kontrollbrister
En ny granskning från Riksrevisionen som Fokus uppmärksammar visar samtidigt att myndigheternas kontroll av arbetskraftsinvandringen har betydande brister.
Granskningen, som omfattar 2023–2025, visar att arbetstillstånd i många fall beviljas utan att det går att säkerställa att anställningarna är verkliga eller att arbetsgivarna är seriösa.
Enligt rapporten beviljades 1 344 arbetstillstånd under 2023 och 2024 trots att arbetsgivaren tidigare hade bedömts som oseriös eller kopplats till skenanställningar.
Dessutom identifierades omkring 1 700 ärenden där tillstånd beviljades trots riskindikatorer som tydde på att arbetsgivaren kunde vara oseriös.
Riksrevisionen beskriver företag som erbjudit rena skenjobb, inte betalat ut lön, lämnat felaktiga uppgifter till myndigheter och anställt personer utan arbetstillstånd.
Ett exempel i rapporten gäller en person som fortsatte få lön i två år trots att han lämnat Sverige redan efter den första månaden.
Ofoget förekommer inte bara bland små näringsidkare. Det rönte stor uppmärksamhet när polisen tvingades göra razzia hot mångmiljardslukande flaggskeppet för grönt stål, Stegra, i syfte att beivra företagets användning av illegal arbetskraft.
Begränsade möjligheter att kontrollera
En central orsak till problemen är att Migrationsverket har begränsade möjligheter att kontrollera uppgifterna i ansökningarna. Handläggningen sker i huvudsak skriftligt. Intervjuer med arbetsgivare eller arbetstagare är ovanliga. Även i riskärenden hade enligt Fokus uppgifter muntliga utredningar genomförts i endast 6 procent av fallen.
Myndigheten saknar dessutom lagstöd för att genomföra arbetsplatsinspektioner och har begränsad tillgång till vissa centrala uppgifter, exempelvis detaljerad inkomstdata.
LÄS ÄVEN: Handläggare delade ut 67 olagliga uppehållstillstånd – snabbutbildades till polis
Problemen har varit kända under flera år. Redan i en granskning 2023 pekade Riksrevisionen på liknande brister. Då noterades bland annat att 1 700 personer med arbetstillstånd var folkbokförda i Sverige utan registrerad arbetsinkomst, utan att deras tillstånd återkallades.
Tidöpartierna har haft högsvansföring beträffande att täppa till det omfattande fusket och missbruket men av allt att döma har det fortsatt efter larmen 2023 och nödvändiga tillsynsfunktioner inte getts varken nödvändiga medel eller befogenheter för att komma till rätta med problemen.
Migrationsverket: ”Det är arbetsgivarens ansvar”
Merima Ilijasevic, sektionschef på Migrationsverket, säger i en kommentar till Fokus att regelverket begränsar myndighetens möjligheter.
– Regelverket hindrar Migrationsverket från att samla och analysera uppgifter på ett sätt som gör det möjligt att identifiera mönster och oseriösa aktörer i tid.”
Myndigheten saknar också lagstöd för egna arbetsplatsinspektioner. Man uppger sig ha varit i kontakt med regeringen under 2025 för att få tillstånd att lagra information och analysera den för att bättre kunna upptäcka fusk.
På frågan om myndigheten kan garantera att personer med arbetstillstånd verkligen arbetar enligt villkoren svarar hon att det som det fortfarande ser ut idag inte är myndighets bord.
– Det är arbetsgivaren som har ytterst ansvar för att anställningsvillkoren är uppfyllda. Vi agerar på de indikationer som kommer oss till vår kännedom.
Aspling: ”Jättedåligt av regeringen”
Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling är kritisk till att regeringen ännu inte har hanterat Migrationsverkets begäran om bättre möjligheter att lagra och analysera data.
– Om det är så att deras rättsliga bedömning stämmer, då är det här jättedåligt av regeringen att man inte har tagit det här om hand. Det är inga svåra grejer, säger han i en kommentar till Fokus.
LÄS ÄVEN: SD avvisar facklig kritik mot tillfälliga uppehållstillstånd: ”Arbetsmarknaden påverkas inte”
Han menar att ändringar i utlänningsdatalagen borde ha kunnat genomföras under mandatperioden. När det gäller lönekraven anser han däremot att reformen redan har haft effekt.
– Min bedömning är att det har skett en sållning. Bolag har kunnat ta in personer till väldigt låga löner. När lönekravet höjdes försvann incitamentet. Man behåller dem som det faktiskt är värt att ta in.
Att många arbetstillstånd fortfarande ges i låglöneyrken förklarar han främst med säsongsarbete – dessa omfattas än så länge inte av lönegolvet.
Aspling pekar också på att anhöriginvandringen i vissa fall är omfattande och att det beror på att frågan inte regleras i Tidöavtalet och att Sverigedemokraterna därför inte har något inflytande över den.
– Tyvärr resonerar regeringspartierna allt som oftast så att om det inte står i Tidöavtalet så behöver de inte ta tag i det.
Regeringen: effekterna kan ta tid
Migrationsminister Johan Forssell (M) säger i en kommentar till Fokus att regeringen tar Riksrevisionens kritik på allvar och att man ”ser allvarligt” på de missförhållanden som granskningen slår larm om.
Han framhåller att regeringen redan föreslagit lagändringar som ska göra det möjligt att neka arbetstillstånd om arbetsgivaren är misstänkt eller dömd för brott.
När det gäller målet att öka andelen högkvalificerad arbetskraftsinvandring menar Forssell att effekterna kan ta tid.
– Som med alla stora omläggningar inom politiken måste man räkna med en viss fördröjning av effekterna.
Han anser därför att det är för tidigt att dra långtgående slutsatser utifrån statistiken från ett enskilt år.
När det gäller möjligheten att ta med familjen betonar han att konkurrensen om internationell kompetens gör att Sverige måste behålla generösa regler och inte kan strama åt för mycket.
– När Sverige tävlar med andra länder om internationell spetskompetens är möjligheten för den som kommer hit att också kunna ta med sin familj ofta helt avgörande. Här ska Sverige inte på något sätt vara sämre.
