För en tid sedan slog en brittisk domstol fast att WikiLeaks-grundaren Julian Assange inte ska lämnas ut till USA där han anklagas för dataintrång och spioneri. Det beslutet överklagades dock till högre instans och på fredagen kom besked om motsatsen – Assange kan lämnas ut till USA där ha riskerar upp till 175 års fängelse.

Assange liv har varit ett mindre helvete sedan han för dryg tio år sedan han i ett svartsjukedrama anmäldes för våldtäkt av två svenska kvinnor, den ena S-profilen Anna Ardin som menade sig våldtagen på grund av att en kondom eventuellt gått sönder under ett samlag. Turerna i utredningen och hur de drabbat WikiLeaks-grundarens liv har beskrivit som en av Sveriges största rättsskandaler. En fullständig redogörelse av de händelserna kan läsas HÄR.

Det Assange fruktat mest har hela tiden varit att han av de svenska eller brittiska myndigheterna ska lämnas ut till USA. Där anklagas han för spioneri och dataintrång sedan han med insiderhjälp lyckades få ut och på WikiLeaks publicera dokument som visade att amerikanska soldater begått krigsförbrytelser i Afghanistan och Irak, bland annat hur en insatsstyrka från helikopter skjuter ihjäl en grupp krigskorrespondenter utsända av nyhetsbyrån Reuters.

Levde i sju år på Ecuadors ambassad

För att undgå utlämning tog Assange 2012 sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London där han gavs diplomatisk skyddsstatus och levde instängd i sju år fram till 2019 då den nya ecuadorianska regeringen hävde skyddet och lät brittisk polis storma ambassadbyggnaden, bära ut Assange och placera honom i fängelse på anklagelser om att ha brutit mot borgensregler i samband med utlämningsrättegången 2012.

Efter gripandet har Assange suttit inlåst i brittiskt fängelse på ett sätt som av bland annat FN och internationella rättsorganisationer kritiserats för att vara godtyckligt. Även mot svenska myndigheter, framför allt åklagarmyndigheten har riktats hård kritik för hur rättsprocessen kring de ifrågasatta våldtäktsanklagelserna hanterats och förhalats för att förvärra WikiLeaks-grundarens livssituation.

Försvagad fysisk och mental hälsa

Som ett resultat av hur de brittiska och svenska myndigheternas behandling av Assange påverkat dennes liv har hans såväl fysiska som mentala hälsa avsevärt försämrats. Detta fastslog brittisk domstol tidigare i år som ett av de tyngre skälen till varför han inte kan lämnas ut till USA.

Men på fredagen rev högre instans upp det beslutet och meddelade att det inte finns några hinder att utlämna Assange, så som USA begärt. Domstolsbeslutet innebär dock inte med automatik att WikiLeaks-grundaren lämnas ut. För detta krävs ett separat utlämningsbeslut. Risken för ett utlämnande har dock genom fredagens beslut ökat väsentligt.

Pressfrihet eller spioneri

Assange och flera oberoende bedömare menar att publiceringen av de hemligstämplade amerikanska försvarsdokumenten ryms inom ramen för granskande och avslöjande journalistik. USA anser att åtkomsten av dokumenten konstituerar spioneri och dataintrång.

WikiLeaks-grundaren hävdar att politiska motiv ligger bakom den amerikanska rättsprocessen och att även svenska myndigheter spelat under täcket med USA i utredningen av de ifrågasatta våldtäktsanklagelserna. Sverige har tidigare ådragit sig kritik för att i hemlighet hjälpa USA med utlämningar, bland annat de efter ett journalistiskt avslöjande uppmärksammade Egyptenavvisningarna 2001.

Läs alla artiklar om Julian Assange på Samnytt HÄR.