I en stämning, som Sverige stöder, hävdar Danmark att hela direktivet strider mot EU:s grundstadga och förbudet för EU att lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden och rätten att organisera sig. Men nu verkar det som att direktivet anses vara korrekt och kan gå igenom.
Enligt EU-domstolen är direktivet om minimilöner nästan i sin helhet giltigt och man anmärker endast på ett par delar som gäller lagstadgade minimilöner. Förbudet mot att lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden är inte fullt så enkelt, menar domstolen och hänvisar till att grundfördraget inte EU stoppar i alla frågor som omfattar löneförhållanden och rätten att organisera sig i medlemsländerna.
Reglerna sägs inte heller hindra åtgärder som syftar till att påverka levnads- och arbetsförhållanden som i praktiken påverkar lönenivåer. Domstolen hävdar också att om man inte har detta synsätt på grundfördraget underminerar det EU:s möjligheter att stödja och komplettera medlemsstaterna på berörda områden.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: EU skrotar förbud mot bensinbilar
Enligt Arbetsvärlden konstaterar man samtidigt att EU har gått för långt i sitt direktiv och ingripit direkt i löneförhållanden på två områden. Inget av dessa berör dock Sverige och Danmark utan endast länder som har lagstadgade minimilöner. Domstolen ogiltigförklarar delar av artikel 5 i direktivet om minimilöner, bland annat avsnittet som stipulerar att en indexering av minimilöner inte får leda till sänkta löner.
Svenskt och danskt motstånd
Ända sedan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen väckte idén om ett direktiv för fem år sen har Sverige och Danmark varit emot det. För tre år sen lämnade Danmark in en stämning till EU-domstolen där man yrkade på att hela direktivet skulle ogiltigförklaras.
Enligt PTK, LO och Svenskt Näringsliv skulle man med alla till buds stående politiska och rättsliga medel försvara den svenska modellen, men trots det kompakta motståndet att stoppa direktivet har man inte lyckats.
LÄS ÄVEN: Experten: Delseger om Chat Control 2 men mer återstår
Direktivet om minimilöner antogs i oktober 2022. För länder som har lagstadgade minimilöner ska dessa kopplas en skälig levnadsstandard och man ska använda vägledande referensvärden som exempelvis 50 procent av medellönen eller 60 procent av medianlönen som mått.
Arbetsmarknadens parter ska involveras i sättandet av lagstadgade minimilöner och medlemsländerna ska ha avskräckande sanktioner mot arbetsgivare som åsidosätter regler om minimilöner.
Stort stöd
I ministerrådet var det endast Sverige och Danmark som röstade nej medan övriga 25 medlemsländer godkände direktivet. I Europaparlamentet antogs det av ledamöterna med över 500 ja-röster mot 90 nej-röster.
Trots att det var meningen att direktivet skulle vara implementerat i medlemsländernas nationella lagstiftning i fjol har en del länder inte avslutat processen. Sverige har meddelat att direktivet är implementerat och att det inte behövdes någon ändring eller komplettering här.
LÄS ÄVEN: Frågetecken kring ny EU-lag skapar oro i svenska företag
