Storbankerna hänvisade tidigare i vår till stigande marknadsräntor och ökad oro i omvärlden när de höjde de rörliga bolåneräntorna. Nu har marknadsräntorna fallit tillbaka – men bankerna håller ändå fast vid de högre boräntorna. Kritiken är hård. Sparekonomprofilen Claes Hemberg menar att bankerna utnyttjar sin maktställning för att pressa hushållen och öka vinsterna, samtidigt som kunderna förväntas bära kostnaden även för framtida politiska skatter på banksektorn.

Under mars och april valde flera storbanker att höja de rörliga bolåneräntorna. Förklaringen var att marknadsräntorna steg i spåren av det osäkra världsläget och kriget i Mellanöstern, vilket enligt bankerna ökade deras finansieringskostnader.

Nu har marknadsräntorna däremot sjunkit tillbaka. Trots det har merparten av bankerna inte sänkt de rörliga boräntorna igen. Endast SEB har genomfört en mindre justering nedåt – och den var betydligt mindre än den tidigare höjningen.

Det har väckt kritik från flera håll. Ekonomijournalisten Frida Bratt har pekat på att bankerna använde marknadsräntorna som argument när räntorna höjdes och därför rimligen borde agera åt andra hållet nu när läget lugnat sig.

Hemberg: ”Det är ren girighet”

Den kanske hårdaste kritiken kommer från Claes Hemberg, energiekonom på Nibe och tidigare sparekonom inom bankvärlden. Han menar att bankerna medvetet utnyttjar sin dominanta position.

– När räntan stiger, då är man snabb med att höja, men när räntan sjunker är man inte det. När man höjde boräntan borde man också ha höjt sparräntan. Man använder sitt ”storebrorsövertag” och då har konsumenterna svårt att sätta emot. Det är ren girighet av bankerna. Det är girighet som styr, säger han till Expressen.

Hemberg anser att bankerna vet att många kunder inte orkar eller vågar byta bank, trots att det kan handla om stora summor för hushållen.

– Det är affärsdrivande banker som har lärt sig att tjäna pengar. Då måste vi som konsumenter fundera: Kan jag spara en tusenlapp eller fler på att byta bank? Vi ska inte vänta oss allmosor från bankerna. Vi borde bli förbannade och agera.

Riksbankschefen sågar bankernas argument

Även Riksbankschefen Erik Thedéen har riktat skarp kritik mot storbankerna. Han menar att bankernas resonemang inte går ihop när de hänvisar till marknadsräntor för att motivera höjda bolåneräntor men samtidigt låter sparräntorna ligga kvar på låga nivåer.

– Man kan inte ena stunden säga att vi följer marknadsräntorna och sen glömma att man inte gjorde den andra delen. Det får vara någon ordning här, sa han i en intervju i SVT 30 Minuter.

LÄS ÄVEN: Thedéen varnar för stagflation – och kritiserar bankernas räntehöjningar

Thedéen ansåg att det vore ärligare om bankerna sa som det är – att man vill öka vinstmarginalen för att man kan och vi vill tjäna pengar.

Bankerna försvarar sig

Bankerna själva hänvisar till konkurrenssituationen och sina finansieringskostnader. Handelsbanken, Swedbank och SBAB uppger till Expressen att de kontinuerligt följer marknadsutvecklingen och justerar räntorna löpande utifrån affärsmässiga bedömningar.

SBAB framhåller dessutom att banken samtidigt höjde sparräntorna när bolåneräntorna justerades upp tidigare i vår. Nordea vill inte svara på frågor från tidningen

Hushållen får ta smällen

Debatten om bankernas vinster har samtidigt lett till krav från vänsterhåll om nya skatter på bankerna. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill se hårdare beskattning av banksektorn.

Men flera bedömare varnar för att även sådana kostnader i slutändan kommer skickas vidare till kunderna genom högre bolåneräntor och dyrare banktjänster.

LÄS ÄVEN: Ny rödgrön skatt kommer ge högre bolåneräntor

SEB, Nordea och SBAB har alla signalerat att nya bankskatter sannolikt skulle påverka räntesättningen. Finansminister Elisabeth Svantesson har också varnat för att bankskatter riskerar att ”vältras över på kunderna”.

Det illustrerar enligt kritiker den maktställning bankerna har på marknaden. Oavsett om kostnaderna kommer från stigande marknadsräntor eller nya politiska skatter är det i slutändan hushållen som förväntas betala.