Barn som har ett annat modersmål än svenska ska kunna få sina kunskaper i svenska bedömda redan vid 2,5–3 års ålder. Det föreslår en statlig utredning som vill ge regionerna ett uttryckligt ansvar för att tidigt identifiera barn som riskerar att halka efter språkligt. Om ett barn bedöms behöva stöd ska kommunen informeras och kunna sätta in åtgärder långt innan skolstarten.

Förslaget presenterades på onsdagen och är en del av regeringens arbete med att stärka barns språkutveckling och motverka språkligt utanförskap. Utgångspunkten är att bristande kunskaper i svenska redan i tidig ålder kan få konsekvenser senare, inte minst för barnens möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen när de börjar skolan.

Utredningen föreslår därför en ny lag som ger regionerna ansvar för att identifiera barn som behöver stöd i utvecklingen av det svenska språket. Bedömningen ska inte ske genom någon helt ny kontroll, utan inom ramen för de språkscreeningar som barnhälsovården redan genomför när barn är omkring 2,5 till 3 år gamla.

Förslaget riktar sig särskilt till barn som är folkbokförda i Sverige, ännu inte omfattas av skolplikt och har ett annat modersmål än svenska.

Kommunen kopplas in

Om barnhälsovården bedömer att ett barn behöver stöd i sin svenskutveckling ska regionen enligt förslaget underrätta den kommun där barnet är folkbokfört.

Tanken är att kommunen därefter ska kunna erbjuda eller informera om verksamheter där barnet får mer kontakt med svenska språket. Regeringen pekar bland annat ut förskolan, den öppna förskolan och biblioteken som verksamheter som kan spela en roll.

Utredningen vill också att Socialstyrelsen får i uppdrag att stödja barnhälsovårdens arbete och att bedömningar av barns språkutveckling får en tydligare plats i de utökade hembesöksprogram som används i vissa områden.

Även informationen till föräldrar ska utvecklas. Vårdnadshavare ska bland annat få bättre information om förskolan och andra insatser som kan bidra till barnens utveckling av svenska.

Bakgrunden är den stora betydelse regeringen tillskriver språket för både skolresultat och integration.

– Svenska språket är den enskilt viktigaste nyckeln till integration. Ju tidigare vi kan identifiera barn med behov av extra språkstöd, desto starkare kan vi bygga den svenska gemenskapen, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.

Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson framhåller samtidigt att barn som inte får möjlighet att utveckla sin svenska tidigt riskerar att få sämre förutsättningar när de kommer till skolan.

Även Sverigedemokraterna, som står bakom regeringens arbete på området, lyfter fram kopplingen mellan språket och integrationen.

– Goda kunskaper i svenska är avgörande för att barn ska få en bra start i livet och kunna bli en del av det svenska samhället. Därför måste vi upptäcka tidigt när barn riskerar att halka efter språkligt och sätta in stöd innan problemen växer, säger partiets socialpolitiska talesperson Jessica Stegrud.

Inte obligatoriskt språkprov

Det handlar dock inte om att införa ett särskilt nationellt språkprov som alla små barn med utländsk bakgrund måste klara. Förslaget innebär i stället att barnhälsovården ska använda sina befintliga kontroller för att mer systematiskt identifiera vilka barn med annat modersmål än svenska som behöver extra stöd.

Regeringen har inte heller beslutat att införa den nya ordningen ännu. Utredningens förslag ska nu skickas på remiss, varefter regeringen tar ställning till om och i vilken form lagstiftningen ska gå vidare.

Socialminister Jakob Forssmed beskriver tidig identifiering som ett sätt att stärka barnens möjligheter både i skolan och senare i livet.

– Språket är en nyckel till lärande och gemenskap. Genom att tidigt identifiera barn som behöver stöd i sin utveckling av svenska språket kan vi stärka deras förutsättningar att lyckas i skolan – och därmed i livet, säger han.