Mediekoncernen Bonnier har på drygt två decennier gått från nästan noll till att skaffa sig en dominerande ställning på den svenska tidningsmarknaden. I dag kontrollerar koncernen lokalpressen i 129 kommuner och omkring hälften av det statliga mediestödet går till tidningsföretag där Bonnier är ägare eller delägare. Samtidigt redovisar mediejätten miljardvinster och delar ut hundratals miljoner kronor till sina ägare. Nu växer kritiken mot både ägarkoncentrationen och hur skattebetalarnas pengar fördelas.

Bonnier har under de senaste decennierna vuxit till en alltmer dominerande aktör på den svenska tidningsmarknaden. Genom en rad stora förvärv har koncernen gått från att vara en relativt liten aktör inom lokalpressen till att kontrollera en betydande del av landets lokala nyhetsförmedling.

År 2000 var Bonnier den dominerande tidningsägaren i 36 svenska kommuner. I dag har antalet vuxit till 129, vilket motsvarar närmare 45 procent av landets kommuner. Utvecklingen uppmärksammas i en granskning av branschtidningen Journalisten, som även refereras av Kvartal. Medieforskaren Jonas Ohlsson beskriver koncentrationen som historiskt unik.

– Från att nästan inte ha ägt några lokaltidningar alls äger man i dag halva lokaltidningssverige. En sådan koncentration av titlar till en enda ägare saknar motstycke i svensk historia, säger han till Journalisten.

Nästan varannan stödkrona till Bonnieranknutna koncerner

Det är emellertid inte bara ägarkoncentrationen som väcker frågor. Granskningen visar också att en mycket stor del av det skattefinansierade statliga mediestödet går till tidningsföretag som helt eller delvis ägs av Bonnier, trots att koncernen som helhet gör miljardvinster och delar ut miljoner till aktieägarna.

Under 2025 fick de helägda Bonnier-tidningarna, inklusive gratistidningskoncernen Mitt i, närmare 273 miljoner kronor i mediestöd. Det motsvarar ungefär en tredjedel av det totala stödet, exklusive distributionsstöd.

Men Bonniers ekonomiska intressen inom svensk dagspress sträcker sig längre än till de helägda tidningarna. Koncernen är också delägare i Gota Media och Erna Media, som under samma år tilldelades 64 respektive 58 miljoner kronor i statligt mediestöd.

Räknas samtliga dessa tidningsföretag samman handlar det om drygt 395 miljoner kronor, eller närmare 48 procent av det totala stödet. Det innebär att nästan varannan skattekrona som staten avsätter till mediestöd hamnar hos tidningsföretag där Bonnier har ett ägarintresse.

Miljardvinster och utdelningar till ägarna

Att så stora offentliga bidrag går till företag inom Bonniers intressesfär blir särskilt uppmärksammat mot bakgrund av koncernens ekonomiska resultat. Som Samnytt tidigare rapporterat redovisade Bonnier News en rekordvinst på 1 080 miljoner kronor för 2025. Det var den högsta vinsten i bolagets historia och en förbättring med närmare en kvarts miljard kronor jämfört med föregående år.

Även affärsområdet Bonnier News Local, där koncernens lokaltidningar ingår, uppvisade en kraftigt förbättrad lönsamhet. Vinsten steg från 75 miljoner kronor 2024 till 261 miljoner kronor 2025.

LÄS ÄVEN: Bonnier fick hundratals miljoner i bidrag – trots rekordvinst

Det handlar alltså inte enbart om en mediekoncern som får omfattande statligt stöd för att hålla förlustbringande tidningar vid liv. Även den del av verksamheten som omfattar lokalpressen redovisar betydande överskott.

Samtidigt beslutade Bonnier Group under 2026 om en utdelning på 459 miljoner kronor till sina ägare. Utdelningen avser visserligen hela Bonnier Group, som också har omfattande affärsverksamhet utanför tidningsbranschen. Men tillsammans med miljardvinsten inom Bonnier News aktualiserar den frågan om varför en så stor andel av statens mediestöd ska gå till företag inom en redan ekonomiskt stark mediekoncern.

Tidigare TV4-chefen: Oerhört märkligt

En av dem som reagerar på utvecklingen är den tidigare TV4-chefen Jan Scherman. Han anser att den svenska debatten i alltför liten utsträckning uppmärksammar hur ägandet av landets medier koncentreras till allt färre aktörer.

– Jag tycker att det är både oroväckande och oerhört märkligt att vi i Sverige inte har en diskussion om medieägandet, säger han till Journalisten.

Scherman är också kritisk till att staten genom mediestödet bidrar med så stora belopp till en koncern som redan har en dominerande ställning på marknaden. Frågan handlar således inte enbart om hur skattemedel används, utan också om vilka konsekvenser den växande ägarkoncentrationen kan få för mångfalden inom svensk journalistik.

När allt fler lokaltidningar samlas under samma ägare finns en risk att den formella mångfalden av tidningstitlar inte längre motsvaras av samma mångfald i ägande och redaktionella förutsättningar och styrning.

Bonnier: Vi räddar lokaljournalistiken

Från Bonniers sida försvaras expansionen med att koncernen genom sina förvärv har bidragit till att bevara tidningar som annars riskerat att försvinna. Bonnier Groups vd Erik Hägerstrand framhåller att många lokala tidningar verkar på marknader där det är svårt att få ekonomin att gå ihop. Genom att ingå i en större koncern kan de dra nytta av gemensamma resurser och därmed fortsätta bedriva lokal journalistik.

Även medieforskaren Jonas Ohlsson konstaterar att Bonniers köp av krisande Mittmedia kan ha räddat ett stort antal lokaltidningar. Samtidigt påpekar han att det inte går att veta om någon annan ägare hade kunnat åstadkomma samma sak. Liknande argument framförs av Gota Medias vd Mats Ehnbom, som i en intervju med EFN förklarat varför företaget valt att samarbeta med Bonnier.

– Den viktigaste orsaken till att vi valde just Bonnier är att vi kan samarbeta kring teknik, plattformar och verktyg. Saker som inte har med kärnan i Gota Medias verksamhet att göra. Kärnan är den lokala journalistiken.

Bonniers argument är således att en större och ekonomiskt starkare ägare kan skapa förutsättningar för att bevara journalistik som annars skulle ha svårt att överleva. Kritikerna ifrågasätter däremot om det är rimligt att staten samtidigt bidrar till att finansiera en utveckling där allt större delar av mediemarknaden samlas hos en och samma ägargrupp.

Svenska Dagbladet nekades stöd – trots Bonniers miljonbidrag

Mediestödets utformning har också tidigare kritiserats för att behandla olika tidningsföretag på sätt som kan vara svåra att förena med stödets uttalade syfte. När Samnytt i februari granskade Bonniers rekordvinster intervjuades Svenska Dagbladets chefredaktör Lisa Irenius om hur det kunde komma sig att Bonniers lönsamma lokaltidningar fick hundratals miljoner kronor i statliga bidrag, samtidigt som hennes egen tidning nekades stöd.

Svenska Dagbladet var tidigare en av de största mottagarna av det dåvarande presstödet. Men efter att ett nytt mediestödssystem infördes i januari 2024 förändrades förutsättningarna. Enligt Irenius hade Svenska Dagbladet nekats redaktionsstöd med hänvisning till tidningens lönsamhet.

– Bonniers lokaltidningar får väldigt mycket i mediestöd, samtidigt som de är lönsamma. Men Svenska Dagbladet har inte beviljats mediestöd, med hänvisning till att vi är lönsamma, sade hon till Samnytt.

Hon ifrågasatte hur bedömningarna egentligen görs.

– Då väcktes frågan hur det hänger ihop, och att vi upplever att det är otydligt för nationella tidningar vad som egentligen krävs för att man ska anses vara i behov av stöd.

Irenius menade samtidigt att det inte i sig är orimligt att en tidning som går med vinst kan få mediestöd. Tvärtom bör tidningar sträva efter långsiktigt hållbara affärsmodeller. Problemet, ansåg hon, var snarare att systemet framstod som inkonsekvent när vissa lönsamma tidningar nekades bidrag medan andra tilldelades mycket stora belopp.

Vill ersätta bidragen med slopad moms

I stället för dagens system med selektivt fördelade bidrag förespråkade Irenius en modell där tidningsbranschen får bättre ekonomiska förutsättningar genom lägre beskattning.

– Vi förespråkar ju nollmoms. Det är en modell som skulle bli lika för alla och slå mer rättvist. Det skulle framför allt bli mer förutsägbart, sade hon.

På frågan om slopad moms skulle kunna ersätta det nuvarande mediestödet svarade hon att det var en möjlighet, även om den också skulle kunna fungera som ett komplement. Förslaget innebär en annan princip för hur staten ska stödja journalistiken – generellt förbättrade ekonomiska villkor för branschen i stället för att myndigheter avgör vilka enskilda tidningar som ska få bidrag och hur stora dessa ska vara.

Den nya granskningen av Bonniers växande dominans ger ytterligare aktualitet åt diskussionen. Det statliga mediestödet motiveras bland annat med behovet av att värna en mångfald av nyhetsmedier och säkerställa tillgången till lokal journalistik i hela landet.

Men när närmare hälften av stödet går till företag inom en och samma ägarsfär, samtidigt som den dominerande koncernen redovisar miljardvinster, väcks frågan om systemet verkligen bidrar till den mångfald det är tänkt att främja – eller om det också hjälper till att befästa den redan starkaste aktörens ställning på marknaden.

Mediestöd till Bonniers lokaltidningar 2025

Obs! Mobilanvändare – scrolla tabellen i sidled för att se hela.