I en färsk rapport från Brå signerad utredare Linnea Littman pekas åter det man kallar “högerextremister” ut som det stora hotet mot demokratin. I det här fallet handlar det om kommunerna där “obehagliga” invandrings- och vindkraftskritiker anses “komma för nära inpå” de folkvalda som vill kunna hålla större avstånd till den folkliga ilska som deras beslut ger upphov till. Alternativa medier beskrivs som roten till det onda.
Brottsförebyggande rådet (Brå) har tidigare vid upprepade tillfällen fått kritik för sina rapporter som författats av vad många anser vara vänsterradikala akademiker som infiltrerat myndigheten. Nu släpper man en ny rapport i samma anda där begreppet “högerextremister” klistras på i princip alla till höger om vänsterliberalismen.
Värst tycker Brå att de människor är som inte stillatigande finner sig i allt vad politikerna beslutar utan i stället låter dem veta vad man tycker om besluten. I rapporten exemplifierar man med personer som protesterar mot att ännu en vindkraftspark ska smällas upp i närområdet eller att fullmäktige klubbat att man ska ta emot ytterligare några hundratal nyanlända migranter ovanpå dem kommunen redan kämpar med att integrera.
Vänstern värst men “högerextrema” pekas ut
Rapportens författare, Linnea Littman, som getts fria händer av myndigheten beskriver de som läser lusen av sina lokalpolitiker i sociala medier som “systemhotande aktörer” som “kommer obehagligt nära inpå kommunpolitiker“. Hon spekulerar i att det här kan vara “grupper som är beredda att ta till våld eller skada samhället” med sina “ideologiska intressen“.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Den grupp som är mest benägen att gå från ord till handling och omsätta hot i faktiskt våld och skadegörelse är emellertid enligt statistiken personer med vänsteråsikter. Littman tycker ändå att tyngdpunkten i rapporten bör ligga på de hon kallar “högerextrema”.
Blev kallad för “hittan och dittan”
Att låta de lokala folkvalda veta vad man tycker om deras beslut menar Littman är att “gå utanför de demokratiska reglerna“. Hon får medhåll från politiker som upplever sig utsatta när de får kritik från sina väljare. En icke namngiven person berättar exempelvis för Brå:s rapportförfattare att hon blivit kallad för “hittan och dittan” i sociala medier och fått tillbringa flera dagar åt att blockera alla oliktänkande.
Ett otyg anser Littman också att så kallade alternativa medier är – eller “högerextremistiska” som hon kallar dem – som inte konformt inrättar sig i den vänsterliberala mediehegemonin och rapporterar om sådant som andra medier tiger eller desinformerar om.
Det är sådana medier som enligt Brå:s expert uppviglar vanligt folk till att berätta för sina lokalpolitiker vad de tycker om dem. “Hittan och dittan“-politikern ovan anger exempelvis att det var efter ett reportage i ett sådant medium där vederbörandes politiska gärning uppmärksammats som reaktionerna började strömma in.
Jämförs med gängkriminella
I rapporten sätts likhetstecken mellan ilskna svenskar som undslipper sig ett och annat okvädingsord och kriminella invandrargäng som ger sig på politiker. Det är av samma skrot och korn, menar Littman. Hon vidgår att det även finns vänsterextremister som hotar demokratin men “högerextremisterna”, såsom invandrings- och vindkraftskritiker, är i särklass värst fastslås.
Hon vidgår samtidigt att det sällan handlar om några olagligheter, utan oftast om “subtila” saker som politikerna tolkar som hot. Ordet “trevligt” upplever exempelvis många som hotfullt. Andra gillar inte att en kommuninvånare parkerar sin bil för nära där man själv står parkerad eller att bli mobilfilmad. Generellt uppfattas det som obehagligt att medborgarna “visar att de har koll på de förtroendevalda” säger Littman. Närheten till väljarna upplevs som ett stort problem av lokalpolitiker
– Man beskriver en oro utifrån att man befinner sig i samma lokalsamhälle som förövarna [sic] och kan träffa på dem, förklarar Littman.
Lyssnar sällan på kritiken
Enligt Brå:s rapportskrivare tillhör det dock ovanligheterna att politikerna står på sig och lyssnar på de arga väljarna. I stället står man på sig och driver igenom de impopulära besluten. Men man tycker ändå att man inte ska behöva utstå folklig kritik för besluten utan kunna fatta dem i lugn och ro.
En effekt som Littman konstaterat efter att han intervjuat politiker som utsatts för kritik är att efteråt kan dra sig för att driva impopulära frågor och vara mindre aktiva i sociala medier för att slippa konfronteras med väljarnas åsikter och reaktioner.
Vill slippa bli påverkade av väljarna
Ett av de i rapporten utpekade hoten mot lokaldemokratin är just att politikerna blir föremål för “olika former av påverkansförsök” i sociala medier, det vill säga att väljarna där talar om vad de tycker och tänker om politikernas beslut och sätt att styra kommunen. Sådant ska man inte som folkvald behöva utstå och nämns av Littman i samma andetag som olaga hot.
– Det är många politiker som upplever att det är stor risk att utsättas där och det gör att man undviker att vara där och tar ett steg tillbaka, förklarar hon.
Ett relaterat problem som Littman identifierar är att när politikerna inte vill beblanda sig med väljarna så händer det att samtalet fortsätter på nätet utan att politikerna är med. Det upplevs av många som obehagligt att veta att man omnämns i kommentarsfält och forum där man själv inte är aktiv. Som vald politiker vill man inte bli omnämnd med namn när väljarna diskuterar kommunalpolitik.
Ska gräva och föreslå
Rapporten i dess nuvarande form kan laddas ned och läsas i sin helhet HÄR. Det är emellertid inte den fullständiga rapport som Littman för skattebetalarnas pengar har på sig till våren 2025 att fila på. Först då ska Brå lämna slutrapport till regeringen.
Fokus för arbetet framåt blir nu att ta fram förslag på “vad man kan göra för att förebygga” att politiker utsätts för sina väljares åsikter när de fattar impopulära beslut. Brå ska också “gräva mer i vilka det är” som inte tyst fogar sig i vad deras folkvalda beslutar, utan tycker sig ha rätt att säga sin mening.
LÄS ÄVEN: Säpo varnar: Alternativmedia – sprider konspirationsteorier att samhället är i förfall
