Brottsförebyggande rådet (Brå) har släppt sin tredje delrapport inom ramen för sitt regeringsuppdrag – en utvärdering av satsningen på 10 000 fler polisanställda syftande till att komma till rätta med den i huvudsak invandringsrelaterade grova gängkriminaliteten. Myndigheten konstaterar kritiskt att utredningsresultaten inte har förbättrats i paritet med personaltillväxten.

Delrapportens fokus är på vilken utdelning polisens ökade personella resurser gett i uppklarningsprocent av grova brott i allmänhet och brott mot vd man kallar “särskilt utsatta brottsoffer”. Det tidsintervall man tittat på är åren 2018–2023.

80-procentig förstärkning verkningslös

Man konstaterar att det har skett en kraftig personaltillväxt inom polisen, men att det inte lett till någon ökning av andelen uppklarade grova brott.

Mer konkret har regeringsanslagen till Polismyndigheten ökat med hela 80 procent sedan 2017 och det har framför allt tagit sig uttryck i en kraftigt ökad personalstyrka. Satsningen har från såväl den tidigare som den nuvarande regeringen förutskickats ge påtagliga resultat för att “knäcka gängen” respektive ett “paradigmskifte” i kampen mot den grova organiserade brottsligheten.

LÄS ÄVEN: Brå: Därför undviker vi invandring i rapport om skjutningar

Men så har det inte blivit visar Brås färska rapport. Beträffande grova brott generellt syns ingen effekt överhuvudtaget. För delmängden grova brott mot särskilt utsatta brottsoffer har uppklarningsprocenten ökat marginellt men inte alls i paritet med vad man kunde förvänta sig av storsatsningen på Polismyndigheten.

8 av 10 grova brottslingar kommer undan

Polisens utredningsgrupper för grova brott har under de år som rapporten avser fått mer än 30 procent fler anställda. Trots det ligger andelen uppklarade brott oförändrat kvar på låga 19 procent. En förkrossande majoritet – drygt åtta av tio – grova brott begås utan att någon lagförs för dem.

Risken att åka fast är således liten. Detta i kombination med andra faktorer, såsom fortsatt hög invandring av grupper ur vilka de gängkriminella främst rekryteras, har lett till att de grova brotten ökat kraftigt under mätperioden, i kontrast till de olika regeringarnas löften.

Fler och mer raffinerade brott – men lägre polisiär kompetens

Brå tror att den eskalerande grova kriminaliteten, som dessutom blivit alltmer raffinerad, utgör en betydande förklaring till varför man inte fått någon utdelning på den stora satsningen på Polismyndigheten. En annan förklaring ser man i att de som anställs inte alltid har den kompetens som fordras – exempelvis har kraven för att komma in på polisutbildningen sänkts.

Bild: AleWi.

– Vi ser att polisen har haft en otillräcklig förmåga att möta utvecklingen av de grova brotten under de senaste åren. Personaltillväxten har skett för sent i förhållande till brottsutvecklingen och det har blivit svårare att hitta personal med rätt kompetens. Situationen är särskilt allvarlig i polisregion Stockholm, som haft en betydligt lägre tillväxt än övriga regioner, säger Brå:s utredare Kristin Franke Björkman i ett pressmeddelande.

Prioriterar medieuppmärksammade brott

Andelen uppklarade grova brott som får stor medieuppmärksamhet och renderar polis och politiker kritik, såsom sprängningar och skjutningar, har ökat något, från 27 till 30 procent under den aktuella perioden. Men det, konstaterar Brå, har skett på bekostnad av att personer som utsatts för mindre mediedramaturgiskt intressanta grova brott fått se sina anmälningar läggas åt sidan.

LÄS ÄVEN: Brå: Sverige dödligaste landet i Europa på grund av gängkriminaliteten

– För att hantera de allra grövsta brotten har lösningen ofta varit att låna in personal från andra delar av myndigheten som vanligtvis inte hanterar grova brott, men de här tillfälliga förflyttningarna är inte en effektiv användning av personalresurserna utan skapar snarare ett ”hål” som flyttas runt i organisationen, förklarar en annan av Brå:s utredare, Lina Fjelkegård.

Riskfritt att våldta barn

Ännu värre är det för de som råkar ut för så kallade mängdbrott, skriver Brå i sin rapport. Där kan man ofta inte längre räkna med någon hjälp alls från polisen eftersom de lokalpoliser som har att hantera dessa ärenden regelmässigt flyttas till utredningsgrupper för grova brott. Det får en dubbelt negativ effekt då dessa poliser sällan har den erfarenhet som krävs för att nå framgång i utredningar av grova brott.

Pedofiler är en grupp som fortsatt löper mycket liten risk att åka fast. Även om en liten ökning av andelen uppklarade våldtäkter mot barn kan skönjas går mellan 8 och 9 gärningsmän fortfarande fria. Detta har lett till att privata initiativ som Dumpen har etablerats för att göra det jobb med att fånga pedofiler som man menar att polisen inte gör.

Brå konstaterar kritiskt att den högst marginellt ökade uppklarningsprocenten av sådana brott inte tillnärmelsevis står i paritet med den förstärkning på 70 procent av utredningsresurserna för pedofila brott. Här går det enligt Brå inte heller att skylla på att brotten ökat. Ärendeinflödet har varit konstant under perioden.

Inkompetent ledning och hög frånvaro

Här får polisen svidande kritik för att göra ett uruselt jobb. Det handlar bland annat om inkompetent ledning och att poliser som ska utreda brotten inte kommer till jobbet.

– Den kraftiga personaltillväxten har inte gett de resultat man kan förvänta sig när det gäller brott mot särskilt utsatta brottsoffer. Här finns potential att öka uppklaringen, men inte genom ytterligare personaltillväxt. Personalsituationen är på flera håll instabil med hög frånvaro och brister i ledning och styrning, och det är något myndigheten behöver se över, säger Brå:s utredare Kristin Franke Björkman.

Brås delrapport kan laddas ned och läsas i sin helhet HÄR.