Enligt en ny rapport finns det 65 miljarder kronor i kostnadsökningar ute i landets kommuner och regioner som inte kan förklaras. Enligt experter visar detta att det finns en stor förbättringspotential i offentlig sektor.

Kostnadsökningarna är enligt Svenskt Näringslivs rapport större än vad som kan förklaras av stigande priser, högre löner, en större befolkning och ny dyrare teknik. De 65 miljarderna avser perioden 2014-2023 varav 17 miljarder gäller kommunsektorn och 48 miljarder regionerna.

Inte heller nationalekonomen Johan Lidefelt kan förklara vad miljarderna går till men menar att det finns en stor förbättringspotential i den offentliga sektorn.

LÄS ÄVEN: Stora budgetunderskott för kommunerna – kräver höjda statsbidrag

– Även om det inte är ett mått på ineffektivitet som vi presenterar idag så är kan vi utifrån tidigare studier bedöma att de kostnadsökningarna som inte är förklarade till stor del är ett resultat av bristande effektivitet, sa han på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Kommunernas och regionernas inkomster kommer från skatter, generella och riktade statsbidrag samt avgifter. Att skattesatserna har stigit med drygt två procentenheter drivs enligt Lidefelt främst av att regionernas skattesats har ökat kraftigt sedan millennieskiftet. Samtidigt har statsbidragen ökat som andel av kommuners inkomster från ungefär 15 till 21 procent, medan de egna skatterna som andel av de totala inkomsterna har minskat något. Samma utveckling kan ses hos regionerna.

254 procent

Trots att de totala statsbidragen sedan år 2000 har ökat med 254 procent är det i debatten ändå kritiken mot vad som betecknas som urholkade statsbidrag som ständigt lyfts fram när kommunernas ekonomi diskuteras, påpekar rapporten.

Oppositionen vill att statsbidragen ska indexeras, något Johan Lidefelt är kritisk mot.

– Om det införs räknas statsbidragen upp automatiskt varje år. Samtidigt kvarstår de politiska behoven av att profilera sig och visa att man gör någonting. Det skulle komma att läggas ovanpå den nya högre basnivån varje år. Det betyder att vi skulle få en ännu högre ökningstakt av statsbidragen än idag.

– Jag tycker att siffrorna talar sitt tydliga språk. Statsbidragen har ökat snabbare än om vi hade haft värdesäkring redan med dagens system.

Johan Lidefelt. Foto: Ernst Henry Photography AB

Minister ifrågasätter statsbidrag

Civilminister Erik Slottner är kritisk mot bilden att statsbidragen är för låga och menar också att det finns fog för att ifrågasätta riktade statsbidrag.

– Men det kommer aldrig bli ett nej till riktade statsbidrag. Riksdagspolitiken kommer alltid ha ett behov av att rikta statsbidrag för att säkerställa att de pengar man lägger verkligen går till det som pengarna är avsett för. Men när man ger ett riktat statsbidrag så kan man utforma detta på ett sätt så att det får så stor effekt som möjligt, säger han.

LÄS ÄVEN: Efter migrantkrisen – tomma bostäder kostar enorma belopp

Även Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarna, håller med om att det finns en stor effektiviseringspotential i den offentliga sektorn.

– Poängen med att ha ett defragmenterat och decentraliserat system är att man kan välja olika vägar framåt och lära av varandra. Men problemet är att svenska kommuner och regioner är dåliga på att lära av varandra, säger han.

Andra sätt

Tidigare har Svenskt Näringsliv presenterat flera förslag som kan förbättra effektiviteten bland kommuner och regioner vilket bland annat handlar om att hitta andra vägar än höjda skatter.

– Om man blickar lite framåt så är det ganska lätt att se en utveckling där skattesatserna fortsätter att ticka uppåt. Vi har kanske om några mandatperioder skattesatser i delar av landet på 40 procent, kanske 35 procent i genomsnitt i stora delar av landet. Det slår mot viljan att arbeta, utbilda sig, driva företag och företagets vilja att investera, säger Johan Lidefelt.

LÄS ÄVEN: Ludvika sparar in på mat till äldre när LVU-kostnader skenar

Ekonomi