Det blir inga nya fängelse- och häktesplatser i landet inom överskådlig framtid. I varje fall inte om Svea hovrätt under ledning av hovrättspresident och tidigare JK Mari Heidenborg får bestämma. I ett beslut menar hon att det är viktigare att de byråkratiska reglerna följs till punkt och pricka än att det skapas någonstans att bura in de kriminella. Det är inte första gången som Heidenborg sätter käppar i hjulen för Tidöpartiernas kriminalpolitik.

Den grova och i huvudsak invandringsrelaterade brottsligheten i Sverige har ökat dramatiskt de senaste decennierna, vilket har medfört att fängelser och häkten ständigt är överfulla. Skärpta straffskalor har ökat trycket ytterligare. Behovet att snabbt få fram nya anstalts- och häktesplatser är stort.

Men nu sätter Mari Heidenborg på Svea hovrätt käppar i hjulen för regeringens och Sverigedemokraternas planer att lätta på byråkratin och regelkrånglet så att svensk kriminalvård kommer ifatt brottsutvecklingen.

Avstyrker allt utom nya utredningar

Som remissinstans till den utredning som regeringen och SD tillsatt i frågan avstyrker Heidenborg förslagen om att få göra undantag från vissa byråkratiska bestämmelser i plan- och bygglagen syftande till att snabbare kunna få få fram de ytterligare anstalts- och häktesplatser som behövs.

I beslutet från Hovrätten säger man nej till i princip allt som regeringens utredare föreslår, utom att saken utreds vidare på obestämd tid av Boverket och ett särskilt ”expertråd”. Som skäl för att avstyrka utredningens förslag skriver man att de innebär ”genomgripande avsteg från systematiken i PBL” – det är av yttersta vikt att varje paragraf i byggreglerna följs, även om det innebär att det kommer att ta avsevärt längre tid att bygga bort platsbristen på landets fängelser och häkten.

Inte första käppen i hjulet

Beslutet att avstyrka en planerad snabbutbyggnad av kapaciteten i kriminalvården är inte den första käpp som Mari Heidenborg sätter i Tidöpartiernas kriminalpolitiska hjul. Tidigare har hon bland annat försökt stoppa att visitations- och säkerhetszoner upprättas på strategiska platser som ett sätt för polisen att bekämpa den invandringsrelaterade grova brottsligheten i ”utsatta områden”.

LÄS ÄVEN: JK Mari Heidenborg kan stoppa regeringens kriminalpolitik

Enligt Heidenborg, då fortfarande JK, kunde det strida mot grundlagen och Europakonventionen att visitera gängkriminella migranter. Det gav enligt JK också den enskilde polismannen alldeles för stor frihet att själv ”godtyckligt” avgöra när en visitering är påkallad. Sådana avgöranden borde enligt Heidenborg ligga högre upp i hierarkin och inte anförtros de poliser som i yttre tjänst arbetar med buset på gatan.

Kontroversiell bakgrund som JK

Hovrättspresident Mari Heidenborg, som undertecknat Svea hovrätts beslut att säga nej till regeringens snabbspår för utbyggnad av kriminalvårdens kapacitet, var tidigare Sveriges justitiekansler (JK). I den kapaciteten hamnade hon i en rad blåsväder, bland annat för att bevilja rundhänta skadestånd till grovt kriminella.

Samnytt har tidigare uppmärksammat flera av de besluten. I ett uppmärksammat fall gav Heidenborg i augusti 2021 syriske asylmigranten och brutala serievåldtäktsmannen Damir närmare en miljon kronor av skattebetalarnas pengar därför att hon ansåg att påföljden varit något för hård, givet att gärningsmannens ålder inte med hundra procents säkerhet kunnat fastställas till minst 18 år.

LÄS ÄVEN: Damir får nära en miljon i skadestånd efter kidnappningsvåldtäkter – straffet var FÖR HÅRT

Kritiken var massiv men Hedienborg duckade konsekvent frågor från media om varför hon fattat det kontroversiella beslutet. Hon sopade också igen spåren efter sig genom att radera underlagen till besluten som annars skulle ha varit offentlig handling och kunnat granskas av media och allmänhet.

Fallet var långt ifrån det enda i sitt slag som fattades under Mari Heidenborgs tid som JK. Samnytt kunde berätta att Damirs rekordstora skadestånd bara utgjorde en bråkdel av vad som samma år betalades ut som plåster på såren till kriminella som upplevt sig kränkta av rättsväsendet. Den sammanlagda summan för år 2021 landade på hela 44 miljoner skattekronor.

LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: JK har betalat ut 44 miljoner till 1200 misstänkta i år

Inrikes