DEBATT • För att skapa ett mer rättvist och representativt riksdagsval 2026 föreslår företrädare för MoD något de kallar för Demokratilistan – ett valtekniskt samarbete mellan mindre partier. Genom att samordna kandidaturer och resurser vill initiativet öka chanserna för fler röster att omsättas i faktiskt mandatinflytande – och därigenom stärka demokratin.

Detta är en opinionstext, åsikterna som framförs är skribentens egna.

Inför riksdagsvalet 2026 står Sverige vid ett vägskäl. Det nuvarande valsedelsystemet är ineffektivt, ohållbart och orättvist. Nästan 98 procent av de 710 miljoner valsedlar som trycktes 2022 gick direkt till återvinning. Riksdagspartierna får sina valsedlar tryckta och distribuerade på skattebetalarnas bekostnad, medan småpartier behöver stå för allt själva.

För rent medlemsfinansierade partier innebär detta en enorm ekonomisk utmaning. Att trycka och distribuera valsedlar till alla vallokaler kräver miljonbelopp eller tusentals engagerade frivilliga – resurser små partier oftast saknar. Resultatet blir en snedvriden konkurrenssituation som inskränker väljarnas valfrihet och den politiska förnyelsen. Det är ett Moment 22: ska små partier satsa sina knappa resurser på valsedlar eller på att nå ut med sin politik? Oavsett val blir genomslaget begränsat.

Valmyndigheten har redan pekat ut en väg för att stärka rättvisan i det svenska valsystemet. På ett seminarium i Almedalen 2023 presenterades ett konkret förslag om en enhetsvalsedel – en gemensam valsedel där alla partier listas och väljarna med ett enkelt kryss väljer sitt alternativ. Förslaget, som nu utreds av en parlamentarisk kommitté, skulle modernisera Sveriges valsystem i linje med många andra demokratier. En enhetsvalsedel skulle spara både miljö och skattepengar – och stärka demokratin.

Men vi kan inte vänta. Därför lanserar vi Demokratilistan – en gemensam lista för oppositionen inför valet 2026.

Målet är att samla alla partier utan riksdagsmandat på en gemensam valsedel. Det handlar inte om att skapa ideologisk enhetlighet utan om ett rent valtekniskt samarbete som synliggör alternativ för väljarna som tidigare haft reducerad synlighet. Varje parti behåller sin politik – men delar på valsedel, tryckkostnader och kampanjer.

Fördelarna är många: I valet 2022 krävdes cirka 260 000 röster för att passera fyraprocentsspärren. De tio största partierna utanför riksdagen fick tillsammans drygt 92 000 röster – en tredjedel av vad som hade krävts. Hade dessa röster samlats på en gemensam lista kunde resultatet blivit en verklig utmaning till status quo och sannolikt motiverat fler att rösta

För deltagande partier innebär Demokratilistan:

  • Lägre kostnader för tryck och distribution.
  • Breddat genomslag via gemensamma kampanjer.
  • Ökad räckvidd genom samordnade frivilliginsatser och digital närvaro.
  • En realistisk chans att nå 1 % och få fri tryckning i nästa val (om systemet inte är reformerat tills dess).
  • En god möjlighet att komma in i riksdagen.

För att passera 4%-spärren krävs cirka 260 000 röster, vilket ger minst 14 mandat. Mandaten fördelas enligt listan om inte personröster ändrar ordningen. Varje kandidat behöver i snitt 20 000 röster, men alla röster räknas samman.

För väljarna innebär Demokratilistan ett alternativ till blockpolitiken – en chans att rösta på kandidater och partier som annars riskerar att marginaliseras. Ett steg mot ett öppnare, mer inkluderande politiskt landskap.

Vi uppmanar alla oberoende partier – från höger till vänster, från lokala initiativ till nationella alternativ – att gå samman. Tillsammans kan vi bryta ett system riggat för de redan etablerade och öppna upp ett fönster mot nya röster i svensk politik. Demokratilistan är ett verktyg för en bredare, djupare och mer levande demokrati.

Andreas Sidkvist, ordförande
Sophia Keivanlo, vice ordförande
MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati

Initiativtagare till Demokratilistan 2026.
Läs mer om initiativet på demokratilistan.se