Riksbanken vägrade att lösa in 490 000 kronor som hittades i ett kassaskåp hemma hos en avliden kvinna. Ursprunget kunde enligt dem inte styrkas och nu går Kammarrätten på samma linje.

Sveriges Riksbank beslutade den 12 januari 2021 att avslå en ansökan om att lösa in ogiltiga sedlar till ett belopp om 490 000 kronor från en kvinnas dödsbo. Detta beslut överklagades till Förvaltningsrätten i Stockholm. Enligt dödsboet hade man visat att sedlarna inte kom från brott eller brottslig verksamhet.

Ägarna av dödsboet tror att pengarna kvinnan hade i kontanter hade kommit i arv från tre olika släktingar och att hon under en längre tid gjort kontantuttag för att hon ska ha uppvisat tecken på paranoia. Kvinnan ska även ha levt ett sparsamt liv.

Men Riksbanken stod på sig och menade att varken hela eller delar av beloppet kunde bifallas då det enligt dem inte fanns tillräckliga underlag för sedlarnas ursprung. Det överklagade beslutet visade att sedlarna slutade gälla 31 december 2013 och uttag som gjordes därefter kunde därför inte anses styrka sedlarnas ursprung.

De uttag som gjorts fram till och med 31 december 2013 uppgick till 311 854 kronor och rätten ansåg att dessa var så pass spårbara att det inte fanns någon anledning att tro att de kommit från brottslig verksamhet. De skulle därmed kunna lösas in. Men det räckte inte för Riksbanken.

Överklagade

Riksbanken överklagade till Kammarrätten och yrkade att dödsboets talan skulle avslås – inga sedlar skulle godkännas. Ett av argumenten var att sedlarna var utbytbara med varandra och att det därmed inte gick att härleda en viss sedel till ett visst uttag eller transaktion. På grund av det påstods det att det inte gick att säkert veta att sedlarna inte kom från brottslig verksamhet, och speciellt inte att göra skillnad på en del av sedlarna från de andra.

Kammarrätten menar att det bara är ett antagande om hur sedlarna förvärvades. Dessutom har bara hälften av summan redogjorts i form av kontoutdrag. De menar också att kontoutdragen inte visade att arven faktiskt sattes in där. Rätten går dessutom på Riksbankens linje gällande att det inte går att härleda en viss sedels ursprung.

Mot bakgrund av detta meddelade Kammarrätten att det inte fanns särskilda skäl för Riksbanken att medge inlösen av sedlarna. Överklagande bifölls därmed och Riksbankens beslut fastställdes. Därmed gick arvingarna till kvinnan miste om en halv miljon som hon sparat ihop.

Missade du dokumentären ”Kriget mot kontanterna”? Då kan du se den nedan!