De 300 000 ingripanden som väktare och ordningsvakter gjorde 2019 innebar en ökning med 76 procent jämfört med året innan. Nu kommer kritik mot att regionerna själva får betala för polisbristen och den ökade otryggheten.

Stockholms lokaltrafik, SL, och region Stockholm är en av landets största beställare av ordningsvakter. 2019 spenderade huvudstaden 300 miljoner på trygghetssatsningar.

– Arbetsuppgifter som förut låg på polisen görs av väktare och ordningsvakter. De gör ett fantastiskt jobb, men kommer aldrig att kunna fylla polisens funktion. De saknar utbildning och verktyg för att ta det ansvar som läggs på dem i dag, säger Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Stockholm och ordförande för SL, till TT.

Tamsons ser utvecklingen som oacceptabel och att polisen drar sig alltmer tillbaka menar han är problematiskt.

– Vi går från en rättsstat till en väktar- och ordningsvaktsstat. Polisen har nu helt lämnat tunnelbanan till väktare och ordningsvakter.

Polismyndighetens höjning av kostnaderna för utbildningen av ordningsvakter ser han som ett hårt slag.

– Regeringen lägger över ansvaret på landets regioner och kommuner och det borde vara deras förbaskade ansvar att täcka kostnaderna.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) håller inte med.

– Då måste man budgetera för en kostnadstäckning eller ändra det regelverk som finns i dag. Jag tycker också att det var olyckligt att polisen gjorde en kraftig höjning i ett slag, men myndigheten fattar beslut efter regelverket. Polisen måste också få ersättning för väktarutbildningarna och det hade inte gjorts någon höjning på väldigt länge.

Damberg anser att landets regioner och stora aktörer som SL bör vara med och ta ansvar för tryggheten.