Trots regeringens påstådda åtstramning av invandringspolitiken fortsätter migranter att strömma till Sverige i samma takt som tidigare. Nu har Sverige ovanpå detta också tagit emot den den i särklass största kvoten av alla EU-länder av de omplaceringsmigranter från Grekland och Italien som EU centralt beslutade om 2015.

Totalt handlade det i anslutning till detta beslut om cirka 35.000 migranter som tagit sig med människosmugglare över Medelhavet och skulle slussas vidare till andra EU-länder. Av dessa har Sverige tagit emot nästan en tiondel.

Sverige största mottagarland
Det innebär att Sverige i absoluta tal hamnar på tredje plats efter Tyskland och Frankrike som tagit emot ca 10.000 respektive 5.000 EU-beslutade omplaceringar. I relation till folkmängd har Sverige dock tagit emot i särklass flest omplaceringsmigranter.

En absolut majoritet av omplaceringarna har uppgett sig vara syrier och eritreaner. Enligt Louise Weber, som har lett Migrationsverkets arbete med att ta emot omplaceringarna, har de migranter som kommit “varit väldigt glada”.

Polen och Ungern deltar inte
EU-beslutet att tvinga EU-länder att ta emot migranter från första asylland har varit kontroversiellt och två länder, Ungern och Polen, har sagt nej. Sverige fick viss respit på grund av den systemkollaps i asylmottagandet som inträffade hösten 2015. Men nu har samtliga dryga 3000 omplaceringar landat i Sverige.

1 300 omplaceringsärenden återstår att verkställa. Det är oklart i vilket eller vilka länder dessa hamnar.

Terrorister och krigsförbrytare sållas bort
Enligt uppgifter ska “personer som kan misstänkas utgöra säkerhetsrisker”, exempelvis vara krigsförbrytare eller terrorister, inte ha accepterats som omplaceringsfall. Hur identifiering av sådana personer gått till är emellertid oklart. Klart är dock att ett antal sådana personer som utgett sig för att vara flyktingar har hittats bland migranterna.

I de flesta fall har omplaceringsfallen initialt fått tidsbegränsade uppehållstillstånd. Vad som sedan händer är oklart.

Oklart vad som sker vid avslag
Formellt har Sverige rätt att pröva dessa asylansökningar på samma sätt som de som sökt asyl direkt i Sverige och med samma möjlighet att meddela avslag om asylskäl inte anses föreligga. Oklart är dock om det vid avslag blir Sveriges ansvar att utvisa personen till hemlandet eller om de kan sändas tillbaka till Italien eller Grekland där de först sökte asyl.

Omplaceringsmigranterna har valts ut med hänsyn till vilka nationaliteter som har störst beviljandegrad, minst 75 %, detta för att minska antalet avslag. Men det innebär ändå att var fjärde omplaceringsfall statistiskt borde resultera i avslag.