Elpriserna har stigit kraftigt jämfört med förra året och utvecklingen kan fortsätta under hösten. Hushåll med hög elförbrukning riskerar att få betala flera tusen kronor mer än i fjol, och särskilt utsatta är villaägare i södra Sverige.
Elpriserna under juli låg på omkring dubbla nivåer jämfört med samma månad förra året. Enligt Expressen pekar även priserna på terminsmarknaden mot en betydligt dyrare höst än 2025.
Störst blir effekten för hushåll som använder mycket el, exempelvis för uppvärmning och laddning av elbil. Skillnaden märks också tydligast i södra Sverige, där elpriserna normalt ligger högre och påverkas mer av prisnivåerna på den europeiska elmarknaden.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Priserna steg redan under första halvåret
Utvecklingen började långt före sommaren. Under årets första sex månader steg elpriserna i samtliga fyra svenska elområden jämfört med motsvarande period 2025, enligt statistik från Energiföretagen som Energinyheter rapporterat om.
Bakom prisökningen ligger flera faktorer. Året inleddes med kyla, svag vindkraftsproduktion och liten nederbörd. Den hydrologiska balansen – mängden vatten och snö som finns tillgänglig för vattenkraften – har samtidigt varit svagare än normalt.
LÄS ÄVEN: Expert: Nedläggningen av kärnkraft har kostat hundratals miljarder
– Första halvåret har varit omvända världen jämfört med förra året. Stark kyla, lite vind, dåligt med snö och krig har dragit upp elpriserna, säger Energiföretagen Sveriges marknadsanalytiker Magnus Thorstensson.
Konflikten kring Hormuz pressade upp priserna
Även utvecklingen utanför Norden har spelat stor roll. Konflikten kring Hormuzsundet drev under våren upp naturgaspriserna, vilket i sin tur slog igenom på elmarknaden i framför allt södra Sverige. Där nådde priserna under perioder de högsta nivåerna sedan energikrisen 2022.
Samtidigt sjönk den svenska elproduktionen under årets första halvår till 82,1 terawattimmar. Både kärnkraften och vindkraften producerade mindre än året före, medan bland annat vatten- och solkraft ökade. Sverige fortsatte trots detta att vara nettoexportör av el.
Terminspriserna indikerar nu fortsatt stora regionala skillnader under årets sista kvartal. Marknadspriserna för oktober–december ligger omkring 50 öre per kilowattimme i norra Sverige, omkring 70 öre i elområde SE3 och närmare 90 öre i sydligaste elområde SE4.
För ett eluppvärmt hus innebär även relativt små prisökningar snabbt stora belopp när förbrukningen stiger under hösten och vintern. Därmed är det framför allt villaägare med hög förbrukning i södra och mellersta Sverige som riskerar att få känna av den dyrare elmarknaden mest.
Mindre kärnkraft efter den rödgröna energipolitiken
Samtidigt har Sverige mindre planerbar kärnkraft än tidigare. Fyra reaktorer – Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 1 och 2 – har stängts sedan mitten av 2010-talet.
LÄS ÄVEN: S-löftet: Vi ska stoppa ny kärnkraft
Nedläggningarna skedde efter att den dåvarande S-MP-regeringen drivit en politik för att ställa om energisystemet bort från kärnkraft. Regeringen höjde bland annat effektskatten på kärnkraft med 17 procent i ett läge där elpriserna redan var mycket låga. I regeringens egna underlag konstaterades att den höjda skatten ökade kärnkraftens fasta kostnader och därmed bidrog till omställningen av energisystemet.
Miljöpartiet var samtidigt öppet med ambitionen att reaktorer skulle stängas. Redan inför regeringsskiftet 2014 räknade partiet med att minst två reaktorer skulle tas ur drift under mandatperioden.
Vattenfall fattade formellt beslutet att tidigarelägga stängningen av Ringhals 1 och 2 med hänvisning till bristande lönsamhet. Den lönsamheten påverkades emellertid också av den politiskt beslutade effektskatten, som gjorde kärnkraftsproduktionen dyrare. Ringhalsreaktorerna försvann därmed från södra Sveriges elproduktion – samma del av landet där priserna i dag är högst och där hushållen väntas drabbas hårdast av den dyrare elhösten.
LÄS ÄVEN: Miljöpartiet: Ingen ny kärnkraft med oss i regeringen
