Det har gått mindre än tre månader sedan parlamentsvalet i Ungern, men landet befinner sig redan i en allvarlig konstitutionell kris. Den nya regeringen under Péter Magyars Tisza-parti, som profilerat sig som pro-EU, anklagas nu för att systematiskt bryta mot rättsstatsprinciper och demokratiska normer för att befästa sin makt.

Under måndagen, den 6 juli, meddelade Fidesz-ledaren och tidigare premiärminister Viktor Orbán att partiet mobiliserar till protest:

”Tisza överskrider varje gräns – mänsklig, moralisk och rättslig. Ungerska väljare gav inte mandat för detta. Låt oss inte tillåta det! Demonstration torsdag klockan 18 framför presidentpalatset.”

Demonstrationen riktar sig mot en rad snabbt framtagna grundlagsändringar som Tisza-regeringen lagt fram för parlamentet, enligt European Conservative. Förslagen inkluderar att tvångsavsätta och ersätta republikens president Tamás Sulyok, ordföranden för författningsdomstolen samt flera domare – innan deras mandattider löpt ut. Ändringarna innehåller också retroaktiva begränsningar av mandatperioder för riksdagsledamöter till högst tre mandat eller tolv år. Enligt kritiker är syftet att på ett slag eliminera ungefär hälften av de högeroppositionella mandaten.

LÄS ÄVEN: Första veckan med nya regeringen i Ungern: Öppnar för invandring

Fidesz riksdagsgruppsledare Gergely Gulyás kallade förslagen skandalösa:

”Detta är den tionde mandatperioden sedan systemskiftet 1989. Regeringen har haft tvåtredjedels majoritet vid sex tillfällen, men ingen har tidigare missbrukat makten på detta sätt för att ändra grundlagen.”

Gulyás betonade särskilt att förslaget innebär en förnedring av presidentämbetet och att demonstrationen därför hålls vid Sándor-palatset.

Kritiken kommer inte bara från den konservativa oppositionen. Även flera vänsterinriktade civilsamhällesorganisationer har reagerat. Amnesty International varnar för att avsättningen av presidenten underminerar rätten till en rättvis rättegång, medan den ungerska människorättsorganisationen TASZ menar att de retroaktiva mandatbegränsningarna kränker både rätten att ställa upp i val och väljarnas rätt att fritt välja sina representanter.

LÄS ÄVEN: Orbáns varning: Ungerns framgångar som byggts upp genom EU-motstånd kan gå förlorade efter valet

Även Europas ledande expertorgan på konstitutionell rätt, Venedigkommissionen, har beslutat att granska förslagen enligt ett skyndat förfarande. Det är dock osäkert om Tisza-regeringen kommer att respektera ett eventuellt utlåtande – premiärminister Magyar vägrade till en början ens att träffa kommissionens delegation.

Tystnad från Bryssel och vänstern

Påfallande är den totala tystnaden från EU-institutionerna eller vänstermedia. Varken EU-kommissionen eller Europaparlamentet har kommenterat de uppenbara rättsstatsproblem som nu pekas ut. Inte heller har detta uppmärksammats i svensk media. Detta står i stark kontrast till hur hårt samma institutioner kritiserade och sanktionerade den tidigare konservativa regeringen under Orbán för betydligt mindre kontroversiella frågor. Europaparlamentet vägrade till och med att ens tillåta en debatt om Tisza-regeringens grundlagsändringar i plenisalen, skriver EC.

Parallellt med de konstitutionella förändringarna pågår en systematisk nedmontering av den konservativa oppositionens ideologiska infrastruktur. Bland de mest uppmärksammade åtgärderna finns beslutet att lägga ner Mathias Corvinus Collegium (MCC) – ett av Europas största privata nätverk för högre utbildning och forskning. MCC har gett stipendier och talangutveckling åt tusentals studenter och finansierat flera framstående tankesmedjor, inklusive MCC Bryssel.

Balázs Orbán, tidigare chef för MCC, kommenterade nedläggningen:

”Vad är poängen med att stänga 30 orter, skicka hem 8 000 studenter, avskeda hundratals lärare, stoppa forskning, riva institut, upplösa debattgrupper, dra in internationella stipendier, ta bort plats i studentboenden och ställa in både inhemska och internationella läger?”

Han beskriver agerandet som ”meningslös förstörelse, ödeläggelse och hämnd” – där offren inte är politiker utan vanliga unga människor, föräldrar och lärare.

Utvecklingen i Ungern väcker frågor om hur snabbt en ny regering kan omforma statens institutioner och vilka dubbla måttstockar som tillämpas från Bryssels sida när maktskiftet går åt det håll man önskar. Fidesz demonstrationsuttåg på torsdag den 9 juli blir ett första test på hur ungerska medborgare reagerar på den nya politiska ordningen.

LÄS ÄVEN: Reportage: Polens nya premiärminister eftersträvar absolut makt