LEDARE • När några ungdomar med nazistiska åsikter attackerade folk på stan var våra politiska ledare inte sena med att poängtera nazisternas politiska hemvist. Väl så. Men när muslimer mördar judar i Sydney omnämns inte islam eller muslimer alls.
Många har reagerat över diskrepansen mellan hur Sveriges partiledare uttryckte sig efter att ett nazistgäng attackerade folk i Stockholm. På sociala medier var de noggranna med att peka ut gärningsmännens åsikter.
Detta är såklart inget problem att göra, snarare tvärtom. Problemet uppstår i stället när man ser skillnaden i samma partiledares beteende, i detta fall exemplifierat av massmordet i Sydney, utfört av två muslimska araber, mot judar som firade Hanukkah, judendomens motsvarighet till julen (i grova drag).
Då lät det istället så här:
Kirurgisk precision
Med kirurgisk precision omnämns inte islam eller muslimer i deras texter. Även den australiensiske premiärministern använde eufemistiskt språk när han erkände att de motiverades av ”extremistisk ideologi”, men utan att nämna islam eller muslimer.
Varför de gör på detta viset är som alltid uppenbart. De är rädda för att inte vara politiskt korrekta. Rädda för att få kritik för att kritisera islam, muslimer eller implicit, muslimsk invandring.
LÄS ÄVEN: Arabiska judehatet i Sverige under Sydney-terrorn: ”Vilken terrorist – en hjälte”
Men Islam är problemet. Den muslimska världen är problemet. Deras religion, kultur, åsikter, värderingar – allt hör samman och vi har i tusentals år haft facit rakt framför oss – västvärlden har dock valt att inte läsa det.
I slutändan finns bara en enda väg framåt om vi ska överleva som samhälle: det är att reversera 50 år av felaktig politik. Strunta i praxis, konventioner eller vad vänster tycker är omoraliskt. I det långa loppet spelar det mindre roll om vi tar i med hårdhandskarna idag – för lyckas vi kommer framtida generationer tacka oss i en evighet.
LÄS ÄVEN: Dagerlind: Mygg och kameler när 70 etnonationalister görs till större hot än tusentals Hamas-hyllare
