Havsbaserad vindkraft är dyr och olönsam och ser ut att så förbli i framtiden. De gröna påhejarna drivs mer av ideologi än faktabaserad energipolitik. det menar ekonomen Christian Steinbeck.
De rödgröna partierna hävdar att det inte kan gå fort nog att bygga ut vindkraften i Sverige, och allra trendigast är det att vilja placera ut vindsnurror tätt utmed hela Sveriges kustlinje. Det främsta argumentet är att Sverige behöver mängder av mer el, men ekonomen Christian Steinbeck menar att de larmen inte har torrt på fötterna.
Sveriges elförbrukning ökar inte
Sveriges elförbrukning ser långt ifrån ut att öka i den takt som sias om i prognoserna om övergång från fossilt till elektrifiering, och det ökade elbehov som industrin efterfrågar kan inte tillgodoses med opålitliga väderberoende kraftslag, slår Steinbeck fast i en artikel på sajten Kvartal.
Han påtalar vidare att vindkraften, såväl på land som till havs, brottas med mycket stora lönsamhetsproblem och att det inte finns något som tyder på en förändring inom ett förutsebar framtid.
Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅
Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
LÄS ÄVEN: Gigantisk kostnad för havsbaserad vindkraft
I kontrast till vad som basunerats ut sjunker Sveriges elförbrukning och har så gjort i ett par decennier. Den goda orsaken är att energisnålare utrustning har ersatt gammal energislösande på i stort sett alla områden i samhället.
“Att inte behöva frysa på vintern har åter blivit en klassfråga”
Den sämre orsaken är att svenskarna inte har råd med den el de behöver, beroende på hög beskattning och höga elpriser när behovet är som störst. Steinbeck hänvisar till en SCB-undersökning från 2023 som visar att 6 procent av svenskarna inte har råd att värma upp sina bostäder på vintern. “Att inte behöva frysa på vintern har åter blivit en klassfråga i Sverige efter nedläggningen av kärnkraften i Sydsverige“, skriver han.
Någon fördubbling av elbehovet, som det talas om från grönt håll i den energipolitiska debatten, förefaller osannolik givet de senaste 20 årens utveckling. Många planerade storslukare av el kommer dessutom inte att bli verklighet i närtid. Det gäller bland annat Hybrit med fossilfritt stål, som visat sig bli alldeles för dyrt för att kunna säljas på marknaden. Försäljningen av elbilar har minskat kraftigt det senaste året.
Slopad klimatbonus och minskade priser på fossila bränslen har sänkt efterfrågan i takt med att bonusar som hållit försäljningen under armarna och politiska åtgärder som gjort bensin och diesel överdrivet dyr har tagits bort. Och så vidare.
Den vindkraft som produceras i Sverige kommer inte heller Sverige till gagn, utan går så gott som uteslutande på export, berättar Steinbeck. När det blåser mycket måste den elen dessutom säljas till reapriser eftersom den inte kan lagras.
Aggressiv utbyggnad trots obefintligt behov
Mot den sammantagna bakgrunden ställer sig Steinbeck frågan varför utbyggnaden av vindkraft ändå ökar och utbyggnadsplanerna för framtiden blir alltmer vidlyftiga. I Energimyndighetens prognoser talas om tusentals nya vindsnurror till en kostnad på hundratals miljarder kronor. Kommuner som inte vill ha dem ska nu fråntas sitt veto och tvingas på vindkraftsparker på land och i vatten.
Ju mer väderberoende andel i energimixen, desto större problem med över- och underproduktion. Att tillgången är i paritet med efterfrågan är numera ett undantag. Vädrets makter, inte människan, råder idag över elproduktionen.
LÄS ÄVEN: Försvarsmakten: Vindkraften ett hot mot rikets säkerhet
“När det blåser friskt är elöverskottet numera så stort att vi måste betala en del vindkraftsanläggningar för att sluta producera el. Andra vindkraftsanläggningar slutar frivilligt producera el när det blåser eftersom elproduktionen blir så stor att priserna blir negativa. Man måste helt enkelt betala sina kunder för att ta emot elen. När det å andra sidan inte blåser uppstår effektbrist och oljekraftverket i Karlshamn startas för att elnätet inte ska kollapsa.“
“Kronisk olönsamhet”
Olönsamheten i vindkraftsbranschen “är kronisk och visar inga tecken på att gå över”, tvärtom kommer förlusterna sannolikt att bli ännu större, slår Steinbeck fast. Livslängden på vindsnurror är dessutom extremt kort jämfört med andra typer av elproduktion. När snurrorna i Yttre Stengrund revs 2015 hade de bara stått i 14 år. Fler liknande exempel finns, och även om landbaserade snurror kan stå i 25 år, är det ändå en kort tid jämförelsevis.
Steinbeck hänvisar till brittiska kalkyler för havsbaserad vindkraft där lönsamhet uppstår först om elpriset är högre än motsvarande 2,70 kronor per kilowattimme. Ny kärnkraft beräknas som en jämförelse kunna vara lönsam vid ett elpris på 80 öre/kWh – och de kan leverera el i åtminstone 80 år.
Hur ska svensk industri kunna konkurrera på en global marknad om man måste betala tio gånger mer för elen än företag i Kina, frågar sig Steinbeck – el där tillgången dessutom är väderberoende oberäknelig. Endast 10 procent av den fulla kapaciteten kan garanteras. 90 procent beror på hur mycket eller lite det blåser.
Spelar med skattebetalares och pensionssparares pengar
Att det investeras i vindkraft beror inte på att det är affärsmässigt sunt, utan på att pengarna främst kommer från EU, statskassor och pensionsfonder, skriver Steinbeck. Det är skattebetalarnas och pensionsspararnas pengar som riskeras i en bransch som går med brakförlust.
De företag som genererar vinster är inte de som driver vindkraftsparker för att sälja el, utan kringindustrier som levererar och underhåller snurrorna. Av ideologiska skäl finns gott om pengar att tillgå för den som vill investera i vindkraft i form av vidlyftiga bank- och kreditgarantier och billiga lån. Steinbeck beskriver det som sker som att “en enorm grön bubbla” skapas. När den spricker blir det den vanliga medborgaren som får ta smällen.
LÄS ÄVEN: Vindkraften går med brakförlust – skattebetalarna kan få ta smällen
“Marknadskrafterna har upphävts och vi ser konsekvenserna i form av en skenande utbyggnad av vindkraft, vars överskottsproduktion inte går att använda eller lagra“, konstaterar Steinbeck.
Ekonomen efterlyser en annan diskussion om vindkraft än dagens – en om vilka vinnarna på den gröna cirkusen är, samtidigt som Sverige får ett alltmer oberäkneligt elförsörjningssystem.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.