I en dom på torsdagen slår EU-domstolen fast att medlemskap i unionen innebär ett överlåtande av migrationspolitiken till Bryssel. Beslut om hur många migranter ett medlemsland ska ta emot behöver inte vara enhälligt eller godkännas av EU-parlamentet – det räcker enligt domen med att ett påbud från EU-kommissionen godkänns av inrikes- eller migrationsministrarna i en majoritet av medlemsländerna. Det rapporterar bland annat EU-portalen.

Enligt domen var det olagligt av Tjeckien, Ungern och Polen att vägra delta i den omfördelning av 160 000 till Italien och Grekland illegalt insmugglade migranter som en majoritet av medlemsländernas inrikes- och/eller migrationsministrar sade ja till 2015.

Förutom Tjeckien, Ungern och Polen sade även Rumänien nej medan Finland, Storbritannien och Irland avstod från att delta. Övriga länders inrikes-/migrationsministrar sade ja.

Ja-sägande länder inte överens

I efterhand har enigheten också bland de länder som initialt sade ja till överstatlig omfördelning av migranter visat sig vara bristfällig. Flera försök att få till stånd ett konkret fördelningsförslag har strandat.

LÄS ÄVEN: Ingen uppgörelse om en gemensam fördelning av migranter i EU

I september lyckades endast fem länder – Frankrike, Italien, Malta, Finland och Tyskland – träffa en partiell överenskommelse sinsemellan om fördelning av migranter.

Majoritet ersätter enhällighet

Beslutet var unikt såtillvida att regeln om enhällighet i migrationspolitiska frågor frångicks. Ungern och Polen vägrade därför att ta emot några av de anvisade migranterna överhuvudtaget medan Tjeckien endast gick med på att ta emot ett mindre antal än vad de skulle tvingas på enligt beslutet.

EU-kommissionen – som inte är folkvald – beslutade i december 2017 att dra de tre länderna inför EU-domstolen för att dessa sagt nej till att avsäga sig sin nationella migrationspolitik. Och domstolen ger nu kommissionen rätt.

Flertalet EU-länder har inte tagit emot sin kvot

De tre länderna pekas ut och fälls trots att inte heller övriga medlemsländer kunnat komma överens om sina respektive migrantkvoter, något som Ungerns justitieminister Judit Varga påpekade i en kritisk kommentar till domen.

– Historien gav oss rätt, ändå drogs Ungern inför domstol. Detta är särskilt chockerande i ljuset av det faktum att nästan inga av de övriga medlemsländerna har implementerat 2015 års kvotbeslut.

“Ensamt i sadeln när hästen har dött”

Varga tillade att det, i motsats till vad EU-domstolen nu kommit fram till, inte kan anses existera någon plikt att ta emot migranter i och med att inget fördelningsförslag gått igenom. “Det måste kännas ensamt i sadeln nu när hästen har dött”, skriver Varga på Twitter.

I det färska och slutgiltiga domslutet slår EU-domstolen fast att enskilda länder får köras över och inte har rätt att bedriva en egen suverän migrationspolitik. Tjeckien, Ungern och Polen bröt enligt EU-domstolen mot EU-lag när man inte fogade sig i det kontroversiella beslutet om överstatlig fördelning av migranter.

Domen blir prejudicerande

Enligt EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, är domen prejudicerande för framtida migrationspolitiska beslut med motsvarande beslutsgång där ett påbud från kommissionen godkänns av en majoritet av medlemsländernas inrikes-/migrationsministrar utan att föredras det folkvalda EU-parlamentet eller de nationella parlamenten.

– Denna dom är viktig. Den refererar till dåtid men ger oss vägledning för framtiden, förklarade en nöjd Ursula von der Leyen när domen meddelades.

Svensk migrationskommissionär tar fram paket för “obligatorisk solidaritet”

Med “framtiden” syftar EU-kommissionens ordförande bland annat på det överstatliga asylpaket som Sveriges nytillträdda migrationskommissionär Ylva Johansson (S) är i färd med att ta fram.

LÄS ÄVEN: EU-kommissionär Ylva Johansson erkänner – arbetar för omfördelning av migranterna i EU

Exakt vad paketet kommer att innehålla avslöjas inte förrän efter påsk. Johansson har tidigare indikerat att hennes målsättning är att få till stånd ett permanent system för överstatlig fördelning av migranter mellan EU-länderna, något hon beskriver som “obligatorisk solidaritet”.