EU-domstolen meddelar i ett beslut att en ungersk lag med krav på transparens för utländska påverkansaktörer verksamma i landet bryter mot gällande EU-lagstiftning. Den ungerska regeringen kritiserar den federala domstolen för att ha fattat ett politiserat beslut under påverkan av globalisten och spekulationsmiljardären George Soros. Det rapporterar engelskspråkiga Hungary Today.

Ungern har under en längre tid haft stora problem med subversiva och utlandsfinansierade så kallade NGO-organisationer med målsättning att omkullkasta den majoritetsstödda Fidesz-regeringens konservativa och nationalistiska samhällsbygge till förmån för ett mer vänsterliberalt och globalistiskt dito.

Den ungerska regeringen stiftade av det skälet för tre år sedan en lag för att få bättre insyn i och kontroll över vilka utländska samhällsomstörtande aktörer som är verksamma i landet och hur stora summor pengar som förs in i landet till dessa organisationer.

Soros dominerande finansiär

En av de största och ekonomiskt starkaste av dessa regeringsfientliga aktörer är den USA-stationerade men ungerskättade globalisten och spekulationsmiljardären George Soros. Nu menar den ungerska regeringen att Soros också använt sina pengar för att förmå EU-domstolen att undanröja den kontrollag som de senaste åren försvårat för honom att fortsätta sina välfinansierade påverkanskampanjer i landet för bland annat en invandringspolitik med Sverige som förebild.

Regeringspartiet Fidesz kommunikationschef István Hollik vidhåller trots EU-domen att ungrarna har rätt till information om vilka subversiva NGO-organisationer i landet som finansieras med utländska medel och hur stora summor det är som slussas in i landet till dessa. I ett pressmeddelande på fredagen uppgav Hollik att detta är “en princip som kommer att försvaras” när regeringen nu tar ställning till EU-domstolens beslut som han beskriver som en attack och krigsförklaring.

Hollik påtalade vidare att Soros nätverk och den politiska vänstern aggressivt har bedrivit lobbyverksamhet mot den aktuella lagen och att EU-domstolens beslut därför inte kommer som någon överraskning. Det ligger i dessa aktörers intresse, fastslog han, att det inte går att ta reda på hur mycket utländska pengar som förs in i landet och av vem för regeringsfientliga ändamål.

Fidesz kommunikationschef uttryckte skarp kritik mot hur sådana utländska aktörer iscensätter påverkanskampanjer i Ungern i syfte att styra utgången av allmänna demokratiska val som är en angelägenhet för det ungerska folket och ingen annan. Den nu av EU-domstolen underkända lagen har varit ämnad att slå vakt om demokratin i Ungern och motverka sabotage från utlandet.

Orbán: “Liberal imperialism”

Tidigare på fredagen kommenterade även premiärminister Viktor Orbán vad han kallade Västeuropas och den amerikanska vänsterns försök att utsätta Ungern för en form av “liberal imperialism” i syfte att “påtvinga sin världssyn på länder som tycker annorlunda”. Han konstaterade att internationella domstolar “ofta ingår i dessa nätverk”.

Orbán sade också att man genom att se vilka ungrare som deltar i dessa beslut enkelt kan påvisa kopplingarna till utländska nätverk länkade till George Soros som finansiär. Enligt premiärministern är dessa grupperingar att betrakta som “liberala imperialistiska kommandostyrkor”.

Samtidigt uppgav chefen för premiärministerns tjänstemannastab, Gergely Gulyás, på torsdagen att Ungern alltid respekterat EU-domstolens utslag och att man kommer att göra det också i framtiden. Han sade att regeringen innan man vidtar några åtgärder behöver granska domen i detalj.

Gulyás tolkar domen som att EU-domstolen i sak stödjer den ungerska regeringens rätt att öka transparensen kring NGO-organisationers aktiviteter i landet och att det därför bara är de verktyg som används för att åstadkomma sådan insyn som behöver revideras.

Även justitieminister Judit Varga understryker i en kommentar till U-domstolens utslag att den ungerska regeringen är fast besluten att säkerställa fortsatt transparens kring de utlandsfinansierade NGO-organisationernas verksamheter i landet. I likhet med Gulyás menar hon att domen ska tolkas som att den ifrågasatta lagens ändamål i grunden är legitimt även om den behöver ändras.