I veckan godkände EU den nya förordningen om immigrationsförfaranden och listan över så kallade säkra tredjeländer. Det utgör en stor seger för Italiens premiärminister Giorgia Meloni och öppnar för att landet ska kunna aktivera mottagningscentret som upprättats i Albanien fullt ut.
Enligt Italiens inrikesminister Matteo Piantedosi, som var i Bryssel för mötet med Rådet för rättsliga och inrikes frågor, är godkännandet av listan ett viktigt villkor för att den italienska regeringen ska kunna gå vidare med ratificeringen av avtal som möjliggör full verksamhet för migrantcenter på albanskt territorium.
De länder som nu klassificeras som säkra Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Kosovo, Marocko och Tunisien. Beslutet innebär att migranter från dessa länder som söker asyl kommer att bli föremål för påskyndade processer, vilka förutom i särskilda fall slutar med avslag. Om migranterna har passerat genom ett säkert tredjeland kan deras ansökan dessutom prövas i det landet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
EU-kandidatländerna Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Nordmakedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien och Turkiet utses också som säkra ursprungsländer på EU-nivå, såvida det inte råder en situation med internationell eller intern väpnad konflikt i landet eller restriktiva åtgärder som påverkar grundläggande rättigheter och friheter har antagits.
LÄS ÄVEN: Italien skickar avvisade migranter till förvar i Albanien
Förordningen tillåter EU:s medlemsstater att avslå en asylansökan när migranten i fråga har haft möjlighet att få skydd i ett annat säkert land innan de reste in i EU. Ett land anses säkert när andelen asylbeviljande för dess medborgare är lägre än 20 procent, det finns en koppling mellan invandraren och tredjelandet, invandraren har passerat genom det landet eller då det finns ett avtal mellan EU och tredjelandet för prövning av ansökningar.
Beslutet gynnar Italien då de flesta av de nyanlända som kommer till landets kuster kommer från just Bangladesh, Egypten och Tunisien. Minderåriga så kallade ensamkommande omfattas dock inte av de nya reglerna.
Nöjd kommissionär
EU-kommissionären för migration, Magnus Brunner, säger att det nu finns en rättslig grund för ”nya och innovativa” idéer för att hantera migrationsströmmarna och nämner länder som redan förhandlar om avtal, såsom Nederländerna med Uganda och Italien med Albanien.
– Det vore positivt om flera länder gick samman, säger han och betonar att det slutgiltiga beslutsfattandet ligger hos medlemsstaterna och tredjeländer.
Medlemsländerna måste införa de nya reglerna senast juni 2026.
Sverige betalar
För svensk del kommer man inte att ta emot några fler migranter utan betalar i stället till en så kallad solidaritetspool. Det handlar om drygt 100 miljoner kronor.
– Det är jätteviktigt, både för att minska asylinvandringen men också minska den här döden på Medelhavet som vi tyvärr ser i dag, säger migrationsminister Johan Forssell (M).
LÄS ÄVEN: Albanien: Vi är redo för EU till 2027
