I veckan blev det klart – för att använda sociala medier kommer man som EU-medborgare bli tvungen att verifiera sig med en speciell app som EU-kommissionen tagit fram. Detta görs under förevändning att skydda barn men kritiker befarar att det kommer användas för en alltmer intensiv och påträngande övervakning av samtliga.

Appen Mini Wallet används redan på prov i Frankrike, Spanien, Italien, Danmark och Grekland. På sikt är det meningen att den ska integreras i EU:s nya digitala plånbok. Appen och den digitala plånboken sägs kunna bekräfta ålder utan att lämna ut annan personlig data, och man behöver bara identifiera sig en gång – då man installerar appen.

Det är betydligt bättre än i andra länder där vissa plattformar valt att använda tredjepartsleverantörer för ålderskontroll som samlat in kopior av id-handlingar och biometrisk data, noterar Henrik Alexandersson, journalist och samhällsdebattör som är insatt i ämnet.

Om man ser på vad som är på väg genom EU:s beslutsapparat just nu så lär ålderskontroller komma att få ett bredare användningsområde än »bara« sociala medier. Med GDPR, DSA och Chat Control 2 finns nu laglig grund för medlemsstaterna att begränsa tillgången till allt som på något sätt kan uppfattas som olämpligt för minderåriga i respektive land.

Alexandersson varnar för att potentialen för oförutsedda och oönskade konsekvenser är betydande och anser att en framtid ”där man måste blippa sig fram genom tillvaron och där allt man gör måste godkännas av maskiner känns en smula dystopisk”.

Konton kopplas till personnummer

Medan EU går framåt med sin app införs liknande krav i Turkiet. Där kommer varje konto på sociala medier inom kort att kopplas till den turkiska motsvarigheten till personnummer.

För ett par veckor sen uppgav justitieminister Akın Gürlek att globala plattformar har godkänt systemet och att en tre månader lång övergångsperiod inleds när lagen har antagits av parlamentet. Konton som förblir overifierade stängs ner.

LÄS ÄVEN: EU inleder utredning – vill få bort Grok från europeiska marknaden

Gürlek menar att anonyma konton fungerar som motorer för desinformation och trakasserier.

– Om någon förolämpar andra eller genomför en smutskastningskampanj online måste de ta konsekvenserna, säger han.

Reglerna kräver att användare anger sitt TC Kimlik-nummer, det unika 11-siffriga nummer som tilldelas varje turkisk medborgare från födseln, kopplad till statliga databaser som innehåller namn, födelsedatum, familjeuppgifter och biometriska data.

Omfattande censur

Sedan 2007 har den turkiska staten blockerat över 1,26 miljoner webbplatser och bara under 2024 begränsade myndigheterna omkring 17 000 X-konton, 75 000 inlägg och tiotusentals objekt på YouTube, Facebook och Instagram.

Artikel 217 i strafflagen medför fängelsestraff på upp till tre år för att sprida information som anses vilseledande, med strängare straff för anonyma inlägg. Anonyma konton var ett av de sista utrymmena där turkiska medborgare kunde uttrycka politiska åsikter utan att behöva identifiera sig.

2007 provade Sydkorea ett nästan identiskt system. Landets konstitutionsdomstol ogillade det dock enhälligt 2012 och fann ingen betydande minskning av skadligt innehåll medan databaserna med riktiga namn blev måltavlor för massiva intrång som drabbade 35 miljoner medborgare. Användare migrerade i stället till utländska plattformar.

LÄS ÄVEN: Regeringen: Fler ska kunna övervakas utan tydlig koppling till kriminella