I veckan bekräftade EU-kommissionen att medlemsländerna kan använda EU-medel för att betala för vad man kallar säkra aborter men avstod från att aktivt underlätta tillgången i hela unionen. Samtidigt ligger barnafödandet redan på rekordlåga nivåer och invandringen fortskrider.
Som ett svar på kampanjen ”Min röst, mitt val” uppger kommissionens vice ordförande och kommissionär för sociala rättigheter Roxana Minzatu att länder ”frivilligt” kan ta hjälp av EU-fonder ”för att stödja tillgången till abortvård för flickor och kvinnor i utsatta situationer”.
– Vi önskar att varje kvinna kan leva tryggt och fritt. Det är detta som medlemsländerna kan åta sig med EU:s stöd, säger hon.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
I länder som Polen och Malta är möjligheten till att avbryta graviditeter starkt begränsad. Enligt kvinnorättsaktivister innebär det att mer än 20 miljoner kvinnor i EU inte har tillgång till säker abortvård.
LÄS ÄVEN: VIDEO: C-topp upprörd över banderoll: ”Fy fan!”
I fjol lanserades en namninsamling i vilken man uppmanar Bryssel att hjälpa kvinnor i EU-länder där abort inte är lättillgängligt att genomgå ingreppet någon annanstans i unionen. Svaret blev att det inte finns något behov av ny lagstiftning men att man kan använda redan tilldelade medel för att underlätta resor och tillgång till hälso- och sjukvård för kvinnor från andra medlemsstater som vill göra abort. Detta tolkade aktivisterna som en seger och ett steg framåt.
Namninsamlingen ville också att Bryssel skulle lagstifta för att inrätta en finansiell mekanism för ”liberala” medlemsstater att tillhandahålla aborter till kvinnor från andra EU-länder. Då man fick in mer än en miljon underskrifter blev EU-kommissionen tvungna att utfärda ett svar där man beskriver de åtgärder man avser vidta.
Ris och ros
Katrine Thomasen från den juridiska intresseorganisationen Center for Reproductive Rights säger att Bryssels tillkännagivande visserligen är viktigt men att ytterligare åtgärder behövs för att förverkliga detta.
En som är desto mer nöjd är EU:s jämställdhetskommissionär Hadja Lahbib som beskriver kommissionens åtgärd som ”revolutionerande”.
– Det kommer att förändra kvinnors liv. En kvinna som inte har råd att resa, köpa en tåg- eller flygbiljett eller betala för säker sjukvård för att få en ordentlig abort, kommer att kunna resa vart som helst inom Europeiska unionen, säger hon.
Rekordlågt barnafödande
Parallellt med att EU kämpar för att öka antalet europeiska aborter föds rekordfå barn i många EU-länder – däribland Sverige. Under 2024 föddes ungefär 99 000 barn i Sverige, vilket är det lägsta antalet på två decennier.
– Antalet förlossningar per 1 000 kvinnor i åldern 15–49 år sjönk till 41,8, den lägsta nivån sedan mätningarna började 1973, säger Mikael Ohlin, statistiker på Socialstyrelsen.
LÄS ÄVEN: Var femte kvinna vill inte ha barn – men männen vill bli föräldrar
När SCB nyligen presenterade en uppdatering om Sveriges befolkning kunde man konstatera att Sveriges befolkning ändå fortsätter växa – på grund av invandring. Vid slutet av 2025 var 10 605 500 personer folkbokförda i Sverige.
2023 föddes 3,67 miljoner barn i EU, en minskning med 5,4 procent jämfört med 2022. Det är den största årliga minskningen som registrerats sedan 1961.
Den totala fertilitetsgraden samma år var 1,38 födda barn per kvinna i EU, en minskning från 1,46 år 2022.
2023 hade Bulgarien den högsta totala fertilitetsgraden i EU (1,81) följt av Frankrike (1,66) och Ungern (1,55). De lägsta fertilitetstalen hade Malta (1,06), Spanien (1,12) och Litauen (1,18).
Samtidigt som man underlättar för aborter och barnafödandet ligger på rekordlåga nivåer i EU kämpar man på för att öka på invandringen genom fler ”lagliga vägar”.
LÄS ÄVEN: EU vill se fler lagliga vägar in i Europa för migranter
