Sverige står denna vecka värd för ett Nato-möte i Helsingborg där flera internationella ledare samlats för samtal om säkerhet och försvar. Under torsdagen besökte statsminister Ulf Kristersson och Natos generalsekreterare Mark Rutte Myndigheten för civilt försvar i Revinge i Skåne. Vid en pressträff betonade Kristersson det allvarliga säkerhetsläget och framhöll att svenskar redan nu har ett ansvar att förbereda sig i sina hem – något som enligt statsministern även inkluderar att stå emot psykologisk krigsföring och desinformation.
Besöket i Revinge ägde rum bara timmar innan Natos utrikesministrar samlades i Helsingborg för möten inför toppmötet senare i sommar. Där väntas frågor om Ukrainastödet, Europas försvarsförmåga och USA:s militära närvaro i Europa stå högt på dagordningen.
När Natos generalsekreterare Mark Rutte besökte utbildningsområdet i Revinge tillsammans med statsminister Ulf Kristersson möttes de av ett realistiskt katastrofscenario. På plats visades hur svensk räddningspersonal arbetar efter ett simulerat robotanfall, med skadade figuranter, brandrök och förstörda byggnader som kuliss.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Regeringen kräver att få inleda Nato-insatser – utan riksdagen
Övningen arrangerades för att demonstrera hur det svenska civilförsvaret fungerar i en krissituation. Efter genomgången berömde Rutte den svenska modellen där det civila samhället och det militära försvaret arbetar tillsammans inom totalförsvaret.
– Det var väldigt imponerande, sa Rutte.
Under dagen diskuterades även stödet till Ukraina och Natos framtida försvarssatsningar. Kristersson framhöll att Sverige fortsätter att bygga ut både det militära och civila försvaret, bland annat genom fler utbildningsplatser för civilpliktiga inom räddningstjänsten.
En central fråga inför sommarens Nato-toppmöte i Ankara är medlemsländernas försvarsutgifter. Nato har satt upp ett mål där länderna tillsammans ska lägga motsvarande fem procent av BNP på försvarsrelaterade satsningar.
– Jag vet att jag kan räkna med att Sverige fortsätter vara ett föredöme i Nato, framförde Rutte.
LÄS ÄVEN: Natos krismöte: USA-vapen börjar ta slut
Av detta ska 3,5 procent gå till det militära försvaret och resterande del till civilt försvar och beredskap. Sverige räknar med att nå målet redan år 2030, vilket är tidigare än den tidsplan som Nato tidigare pekat ut.
Nato-chefen Mark Rutte välkomnade beskedet från Ulf Kristersson och uttryckte en förhoppning om att fler medlemsländer ska öka takten i sina försvarsinvesteringar.
– Jag välkomnar era planer på att gå fram snabbt och öka försvarsutgifterna till 3,5 procent till 2030, sa Rutte.
Vid presskonferensen lyfte Rutte också fram Sveriges arbete mot den ryska så kallade skuggflottan, fartyg som används för att kringgå EU:s sanktioner och fortsätta handla sina varor med de länder de själva vill – vilket de givetvis får göra men inte enligt EU.
LÄS ÄVEN: Zelenskyjs nya krav: EU måste förbjuda ryska handelsfartyg på Östersjön
Rutte betonade samtidigt att stödet till Ukraina fortfarande är avgörande och uppmanade fler Natoländer att bidra mer ekonomiskt och militärt.
– Jag lovordar Sverige för de åtgärder man tar mot den ryska skuggflottan, sa Natos generalsekreterare om operationerna på Östersjön.
Under de senaste månaderna har USA, med president Donald Trump i spetsen, vid flera tillfällen signalerat en vilja att minska den amerikanska militära närvaron i Europa. Det har väckt frågor om sammanhållningen inom Nato och om USA:s långsiktiga engagemang för alliansens försvarsgarantier vid ett eventuellt angrepp mot medlemsländer.
LÄS ÄVEN: Trump: Nato-länder måste hjälpa i Iran – annars väntar en mycket dålig framtid
Natos generalsekreterare Mark Rutte tonade dock ned oron för att det skulle finnas någon sorts splittring inom alliansen.
– Till slut kommer alla överens. Vi är demokratier. Det är den stora skillnaden mot Ryssland och Kina, där en person bestämmer allt. Vi behöver debatter, det gör oss starkare, sa Nato-chefen.
Ukrainska drönare i Baltikum
Statsminister Ulf Kristersson menar att ukrainska drönare som kraschat i Baltikum och Finland kan ha påverkats av rysk störningsutrustning, vilket fått dem att tappa kursen och landa i andra länder.
Både Kristersson och Natos generalsekreterare Mark Rutte framhöll att Ryssland enligt dem använder olika metoder för att skapa oro och osäkerhet i Europa.
LÄS ÄVEN: Baltikum: Ukraina får inte attackera Ryssland från våra länder
Ulf Kristersson betonade samtidigt vikten av fortsatt stöd till Ukraina, bland annat inom det pågående drönarkriget där Ryssland enligt honom använder elektroniska störningssystem för att påverka ukrainska drönare och få dem att lämna sitt avsedda luftrum.
Det har i vissa fall lett till att drönare kraschat eller landat i Nato-länder. Kristersson framhöll därför vikten av att hjälpa Ukraina att motverka störningarna så att drönarna kan hålla rätt kurs och nå sina avsedda mål.
LÄS ÄVEN: Lettlands regering rasar ihop – efter ukrainska drönare
– Jag är övertygad om att ukrainarna definitivt inte vill att deras drönare ska hamna på vänligt territorium, av uppenbara skäl. Ibland handlar det om störsändning och ibland om andra typer av störningar. De vill självklart inte att det ska hända eftersom det kan orsaka skador och skapa rädsla, sa Kristersson och fortsatte:
– Jag tycker också att man måste förstå Rysslands vilja att ge intrycket av att andra länder gör saker som inte är legitima. Vi bör inte gå på det ryska narrativet i detta, utan i stället hjälpa Ukraina så mycket vi kan för att se till att deras attacker riktas åt rätt håll.
Statsministern: Svenskar ska förbereda sig i hemmet
Vid pressträffen betonade Ulf Kristersson även att Sverige satsar på ett stärkt civilt försvar och att ansvaret för landets beredskap inte enbart ligger hos Försvarsmakten, utan även hos hushållen runt om i landet.
– Sveriges medborgare förväntas också ta ett civilt ansvar genom beredskap i hemmet samt ha en medvetenhet om sin roll i kris och krig. Det inkluderar även ett starkt psykologiskt försvar, sa Kristersson.
LÄS ÄVEN: Sverige attackeras först vid ett Nato-Ryssland-krig
Tidigare i vår publicerade statsminister Ulf Kristersson dessutom en debattartikel i linje med sitt uttalande på torsdagen. I debattartikeln uppmanade svenska folket att bli mer källkritiska när man tar del av nyheter.
Enligt Kristersson byggs motståndskraften mot desinformation gemensamt genom ett ökat ansvarstagande i samhället.
Statsministern uppmanade svenska folket specifikt att ”dubbelkolla om andra medier rapporterar om samma sak” – ett resonemang som av kritiker har tolkats som att information främst anses trovärdig när den bekräftas av statliga eller etablerade vänsterliberala medieaktörer.
Ibland kan en nyhet vara lite för bra – eller kanske lite för dålig – för att vara sann. Tänk då efter innan du delar med dig av nyheter om det kommer från en källa du inte är bekant med. Och innan du exploderar av ilska och skriver arga kommentarer på sociala medier – dubbelkolla om andra medier rapporterar om samma sak. Lyssna på svenska myndigheter och kom ihåg att du hittar korrekt information om valet på val.se.
– Statsministerns debattartikel i DN 6 februari 2026.
LÄS ÄVEN: Myndigheten efter mediernas larm: Sverige inget huvudmål för rysk påverkan
Se pressträffen med statsministern och Nato:s generalsekreterare här:
