EU-kommissionen stämmer nu fem medlemsländer inför EU-domstolen för att de inte i tillräcklig grad underkastat sig Digital Services Act (DSA). Kritiker menar att Bryssels rättsliga offensiv vittnar om en allt mer överstatlig hållning, där medlemsländernas rätt att själva bestämma över digital lagstiftning sätts åt sidan till förmån för centralstyrd reglering av internetinnehåll.
Tjeckien, Spanien, Cypern, Polen och Portugal har enligt EU-kommissionen underlåtit att tillräckligt långtgående implementera censurlagen DSA som fult ut trädde i kraft i februari förra året. Det huvudsakliga brottet: att dessa länder inte har gett sina nationella tillsynsmyndigheter – så kallade Digital Services Coordinators (DSC) – tillräckliga befogenheter eller inte utsett dem alls.
LÄS ÄVEN: SD om Moderaternas censurpolitik: “Hotar yttrandefriheten”
Kommissionen anser att dessa brister underminerar den gemensamma tillämpningen av regler som syftar till att stävja “skadligt innehåll” på digitala plattformar. Kritiker invänder dock att lagens vaga definitioner av vad som anses vara skadligt öppnar upp för långtgående tolkningar, vilket i sin tur väcker oro för yttrandefriheten och medlemsländernas suveränitet.
Maktspråk från Bryssel
DSA är en omfattande reglering som bland annat kräver att de stora nätjättarna ska samarbeta direkt med EU-kommissionen. Tanken är officiellt att skapa ett “säkerhetsnät” för internetanvändare genom att snabbare kunna ta ner innehåll och få insyn i och inflytande över de algoritmer plattformarna använder för användarinnehåll och annonsörer.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Men flera länder har ställt sig tveksamma till den överstatliga modellen. Polen, exempelvis, har inte ens utsett någon ansvarig myndighet, medan Tjeckien, Cypern, Spanien och Portugal visserligen har utsett tillsynsorgan men inte gett dem vad Bryssel anser är tillräckliga befogenheter. Det faktum att dessa länder nu dras inför domstol uppfattas och kritiseras som ett försök från Bryssel att tvinga fram lydnad snarare än att främja samarbete.
Utöver de fem nämnda länderna ligger även Bulgarien i farozonen. Kommissionen har intensifierat en rättsprocess mot landet för liknande brister. Om inga åtgärder vidtas inom två månader kan även Bulgarien dras inför rätta.
Fortsatt granskning av nätjättar
Samtidigt pågår flera utredningar mot storföretag som X (tidigare Twitter), TikTok och Meta, där kommissionen undersöker eventuella brott mot DSA. Inga avgöranden har ännu meddelats, vilket enligt kritiker ytterligare belyser den osäkerhet som omger lagens praktiska tillämpning, där ingen vet vad som gäller.
LÄS ÄVEN: Yttrandefrihetsexpert sågar ny EU-lag
Den juridiska processen mot de fem medlemsländerna ses därför som mer än bara en teknisk tvist om tillsynsmyndigheter. Kritiker menar att den illustrerar ett större skifte inom EU – från frivillig harmonisering till tvångsvis anpassning. Frågan gäller, menar man, huruvida medlemsländerna i slutänden kommer att han något att säga till om när det gäller hur de vill skydda sina medborgare på nätet och värna deras yttrandefrihet – eller om det blir EU-kommissionen som fullt ut kommer att diktera villkoren.
