EU:s budget föreslås öka kraftigt - Charlie Weimers (SD): "Hota med veto"

På onsdagen presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förslaget till en ny långtidsbudget för unionen. Den föreslås öka kraftigt och i praktiken landa på motsvarande 2 000 miljarder euro – omkring 22 600 miljarder svenska kronor. Samnytt har intervjuat EU-parlamentarikern Charlie Weimers (SD) om budgetförslaget och de nya föreslagna skatterna, där han menar att flera fällor är inbyggda.
– Kommissionen kommer argumentera att Sverige, genom att motsätta sig en EU-skatt på snus, måste acceptera en höjd EU-avgift.

Den föreslagna budgeten gäller för perioden 2028–2034 och innebär en kraftig höjning jämfört med den nuvarande långtidsbudgeten, som sedan 2021 motsvarar omkring 1,1 procent av EU:s bruttonationalinkomst (BNI). Den nya budgeten beräknas uppgå till cirka 1,27 procent av unionens samlade BNI om EU-kommissionen får bestämma.

LÄS ÄVEN: Dessa är länderna som betalar in och får ut mest EU-pengar

Budgeten omfattar all EU-finansiering under sjuårsperioden och inkluderar allt från jordbruksstöd och bistånd till utvecklingsländer till satsningar på säkerhet, transportinfrastruktur, kulturprojekt och annat.

– Den här budgen motsvarar Europas ambitioner och stärker vårt oberoende. Det här är den mest ambitiösa budgeten som föreslagits av EU, säger EU-komissionens ordförande Ursula von der Leyen på en pressträff.

Men den här gången uppges EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vilja styra om finansieringen från det traditionella fokuset på jordbruk och regional utveckling – till att i stället prioritera nya områden som militär och innovation.

Budgetkommissionär Piotr Serafin presenterade den övergripande fördelningen av medlen i Europaparlamentet på onsdagen.

Enligt förslaget ska bland annat 865 miljarder euro avsättas till så kallade ”nationella och regionala planer”, vilket sannolikt omfattar regionalpolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa områden står idag för omkring två tredjedelar av EU:s totala budget.

LÄS ÄVEN: SD stödjer misstroendevotum mot EU-pampen von der Leyen

Vidare föreslås bland annat 410 miljarder euro gå till Fonden för europeisk konkurrenskraft, ett nytt finansieringsverktyg med fokus på innovation, industriell utveckling och teknologisk suveränitet.

En annan post är “Globalt Europa”, som bland annat inkluderar bistånd, stöd till länder och internationella insatser, föreslås få 200 miljarder euro.

Ytterligare en post är 292 miljarder euro som avsätts till olika övriga program, däribland kärnkraftsavveckling, rättsväsende och andra specialiserade politikområden.

Men den slutgiltiga budgeten är ännu långt ifrån klar. Processen att förhandla om EU:s nya långtidsbudget förväntas nämligen ta två år.

Tre nya skatter

Ursula von der Leyen antyder att EU:s medlemsländerna inte ska behöva betala mer än tidigare utan istället ska unionen införa nya skatter och avgifter. Det handlar bland annat om skatter mot tobaksprodukter, men även företag inom EU med en omsättning över 50 miljoner euro samt elavfall.

Dessa nya skatter ska tydligen även betala tillbaka unionens gemensamma skuld efter Covid-19-pandemin. Återbetalningarna beräknas uppgå till mellan 25 och 30 miljarder euro per år, med start från 2028.

Läckt dokument innan pressträffen. Faksimil

Vidare ska en särskild fond utanför EU-budgeten upprättas för Ukraina, och den beräknas uppgå till 100 miljarder euro, motsvarande 1 200 miljarder kronor, under de kommande sju åren

Statsministern kritisk till ökad budget

Att den nya sjuårsbudgeten föreslås öka kraftigt har fått den EU-vänlige statsministern Ulf Kristersson (M) och den svenska regeringen att framföra kritik.

I en debattartikel tidigare på onsdagen markerade finansminister Elisabeth Svantesson (M) mot ökade kostnader och tydliggjorde att Europas problem inte löses med en större budget och höjda EU-avgifter. Istället bör befintliga resurser användas smartare och pengarna läggas där de verkligen behövs.

Budgeten måste tydligare än någonsin svara upp mot de utmaningar som medlemsländerna nu gemensamt står inför. Samtidigt är ekonomin i många av EU:s medlemsländer under press, med minimalt utrymme att finansiera en ökning av EU:s budget. Fokus måste ligga på omprioriteringar som ger utrymme till viktiga investeringar.

– Statsminister Ulf Kristersson (M)

Moderaternas kritik mot den växande EU-apparaten är vanligtvis begränsad, och det är oklart om de kommer att stå fast i hårda budgetförhandlingar.

SD: Veto om den inte går Sveriges väg

En som däremot har markerat starkt mot den växande EU-budgeten är Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers.

Tidigare på onsdagen framhöll han att Tidöregeringen bör “hota med veto” mot EU:s långtidsbudget om den inte går Sveriges väg, eftersom han anser att svenska skattebetalare annars riskerar att bli förlorare.

LÄS ÄVEN: SD ledande i kampen för lägre levnadskostnader

Samnytt har kontaktat Sverigedemokraterna i Europaparlamentet för att höra Charlie Weimers syn på långtidsbudgeten samt maktförskjutningen till den överstatliga EU-apparaten.

Hur ser SD på att EU-kommissionen nu uppges föreslå en rejält ökad långtidsbudget, trots att många länder redan kämpar med underskott och ekonomiska kriser?

– Vi är inte förvånade. EU-kommissions uppgift är att öka sin makt och budget enligt principen om ”en ständigt mer sammanflätad union”. Bidragsländer i Syd- och Östeuropa har länge nyttjat Bryssel för sina ekonomiska intressen. Detta är bara en fortsättning.

von der Leyen, SD-politikerna Weimers, Erixon och Timgren. Foto: EU / Faksimil Facebook

Vilka delar av EU:s långtidsbudget anser SD är direkt skadliga mot Sverige eller slöseri med skattepengar?

– Det som kostar mycket är ofta skadligt medan det EU gör mindre dåligt ofta kostar väldigt lite. Regionstöden som idag står för cirka en tredjedel av EU:s budget göder exempelvis korruption och stärker klientialistiska nätverk. Slöseri finns det oändliga exempel på.

– Exempelvis att man fortsätter finansiera islamism. Det senaste slöseriet som fick mitt blod att koka var den EU-finansierade studien om ”Vit Islam: En ny religion för européer” som genomfördes av universitetet i Amsterdam. Man undrar vad de som godkänt projektet rökt…

Ni har sagt att regeringen bör lägga veto mot budgeten om den inte går Sveriges väg. Menar SD allvar med att driva den linjen – och kommer ni att kontakta Tidöpartierna om den möjligheten?

– Ja.

I sociala medier har ni varnat för att kommissionen har en genomtänkt strategi med långtidsbudgeten och att det blir en utmaning för svenska förhandlare att inte falla i fällorna – vad syftar han på mer konkret med fällorna, och vilka risker ser SD med innehållet?

– Kommissionen vet hur man förhandlar och har ett smart upplägg. Man kräver politiskt oacceptabla saker för att få igenom sina verkliga mål: maktöverföring i form av villkorat återflöde av de pengar vi betalat in, införa EU-skatter och legalisera permanent lånefinansiering.

– Exempelvis kommer kommissionen argumentera att Sverige genom att motsätta sig EU-skatt på snus måste gå med på höjd EU-avgift.

Det finns kritik mot att återflödet av pengar till Sverige i högre grad kan komma att villkoras av EU:s egna mål och prioriteringar. Hur ser SD på den utvecklingen där EU får ökad makt över hur pengarna används och därmed mer inflytande över svensk politik?

– Det är mycket problematiskt att riksdagens budgetsuveränitet offras för att andra länder har problem. Förslaget skulle stärka kommissionens makt på medlemsstaternas bekostnad även i inrikespolitiska frågor.

– Kommissionen har krävt återinförd fastighetsskatt. Med denna makt kan de hota att dra in jordbruks- eller regionstöd för att sätta kraft bakom orden.

Många svenska skattebetalare undrar nog varför de ska vara med och betala för en kraftigt växande EU-budget, när besluten ändå tas långt bort från Sverige och över deras huvuden. Hur ser det egentligen ut i EU-parlamentet i dag – finns det en växande EU-kritik mot den här utvecklingen med budgetökningar och maktförskjutningar?

– Det finns en växande kritik mot Ursula von der Leyens politik och maktbegär. Men i budgetfrågor är det väldigt få som är kritiska. Alla partier i mottagarländerna försvarar sina intressen – att få våra pengar. Frågan är när Sverige eller andra nettobetalande länder sätter ner foten.

EU-kommissionen vill även införa nya skatter – bland annat på tobak – vilket i förlängningen kan slå mot svenskt snus. Hur tänker SD agera för att stoppa detta och hur ser utsikterna ut?

– EU-skatterna kommer beslutas med enhällighet. Alltså har Sverige veto och kan kräva att förhandlingarna om budgeten inte ens inleds före snusskatten skrotats. De övriga EU-skatterna samt den dedikerade lånefinansierade krisfonden kommer vara del av samma rättsakt och samma riksdagsbeslut.

– Sverigedemokraternas röster räcker inte för att stoppa detta i riksdagen. Det krävs ett gräsrotsuppror i alla politiska läger för att stoppa detta.