Sverigedemokraterna kommer att rösta för att avsätta EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i det misstroendevotum som hålls i Europaparlamentet denna vecka. Beslutet motiveras med hänvisning till Pfizergate-skandalen, domstolskritik mot von der Leyens agerande och en politisk kurs som SD menar har skadat både unionens demokratiska legitimitet och Europas konkurrenskraft.

Misstroendevotumet som väntas behandlas i Strasbourg idag är initierat av den rumänske ledamoten Gheorghe Piperea. Det riktas mot Ursula von der Leyen för bristande transparens och överträdelser av EU:s upphandlingsregler i samband med covid-19-pandemin, särskilt kring de textmeddelanden hon utväxlade med Pfizers vd Albert Bourla i samband med ett vaccinavtal värt uppskattningsvis 35 miljarder euro.

LÄS ÄVEN: Misstroendehot mot Ursula von der Leyen efter Pfizergate

Von der Leyens kansli vägrade länge att lämna ut dessa meddelanden, något som EU:s domstol i maj i år slog fast stred mot lagen. Kritiker menar att detta inte bara utgör ett fall av bristande öppenhet, utan även pekar på ett mönster av maktmissbruk och förakt för parlamentariska principer.

LÄS ÄVEN: Domstol: Ursula von der Leyens vaccin-sms måste lämnas ut

von der Leyen är dessutom föremål för en pågående korruptionsutredning vid Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, med misstankar om intressekonflikter och förstörelse av bevis i samma ärende.

SD:s besked: Röstar för avsättning

Sverigedemokraterna bekräftar nu att de kommer stödja misstroendeförklaringen. Det är partiets EU-parlamentariker Charlie Weimers som offentligt förklarar beslutet i ett Facebookinlägg.

Ursula von der Leyen var aldrig rätt person för jobbet som EU:s högsta byråkrat”, skriver han och hänvisar till hennes tidigare karriär som tysk försvarsminister, där hon också anklagats för att ha kringgått upphandlingsregler.

LÄS ÄVEN: von der Leyen kritiseras för auktoritärt ledarskap

Enligt Weimers är det parlamentarikernas ansvar att hålla även de högsta EU-cheferna ansvariga för sina handlingar:

Även de mäktigaste av EU-pampar måste följa sina egna regler. Så gick det inte till när pandemin krishanterades av von der Leyen”, konstaterar han.

Foto: European Parliament, Flickr

Hemlighållna SMS och centralistisk politik

Weimers lyfter fram att von der Leyens SMS-kontakter med Pfizer-chefen inte bara var dolda från allmänheten utan även EU:s egna institutioner. Trots påtryckningar från EU:s ombudsman och domstolsbeslut har meddelandena inte offentliggjorts.

LÄS ÄVEN: Ursula von der Leyen misstänks för korruption med vaccinhandel

Samtidigt anklagar SD henne för att under sin mandatperiod ha fört en politik som centraliserat makt till Bryssel och drivit igenom en “klimatalarmistisk agenda” med hög kostnad för medlemsländerna.

Von der Leyen valde vänstern och miljöpartiets stöd – på vanliga medborgares och företags bekostnad”, skriver Weimers.

Han påpekar att trots att en konservativ majoritet växte fram i parlamentet efter valet 2024, fortsätter von der Leyen att söka stöd från vänstern – något han menar undergräver väljarnas vilja.

Vissa invändningar mot initiativet

Samtidigt uttrycker Weimers viss kritik mot hur misstroendeförklaringen är utformad. Han menar att initiativtagarna borde ha fokuserat tydligare på SMS-skandalen, i stället för att även ta in andra kontroversiella frågor, som stödet till Ukraina.

LÄS ÄVEN: Läckt epost sägs visa hur EU-myndighet pressades att godkänna covid-vaccin trots problem

Strategiska misstag i utformningen kommer resultera i stärkt stöd för von der Leyen. Hon kommer också bli än mer beroende av vänsterns stöd”, resonerar han.

Omröstning senare i veckan

Sverigedemokraterna sätter alltså en tydlig gräns. Weimers avslutar sitt inlägg med ett klargörande krav.

Så länge von der Leyen vägrar sänka kostnaderna för folk och företag, vägrar flytta makt tillbaka till medlemsstaterna och vägrar lämna ut sina Pfizer-SMS, kommer vi rösta för att avsätta henne”, klargör han.

Även om misstroendevotumet inte får tillräckligt stöd för att fälla kommissionen, sätter det press på von der Leyen och tydliggör de splittringar som präglar EU:s toppskikt efter pandemihanteringen och valrörelsen 2024.

LÄS ÄVEN: SD om Moderaternas censurpolitik: “Hotar yttrandefriheten”