Socialdemokraternas och Miljöpartiets nedmontering av det tidigare stabila svenska elsystemet kan leda till en kollaps och nu måste staten ta en mer aktiv roll för att kärnkraftsutbyggnaden ska ta fart. Det är beskedet från flera experter.

Kärnkraften spelar en allt större roll i ambitionen att bli energioberoende konstaterar det internationella energiorganet IEA i en färsk rapport. Och i Sverige råder konsensus om att efterfrågan och behovet av el kommer att öka dramatiskt framöver – från dagens 160 TWh per år till cirka 300 år 2045.

Som en del av Tidöavtalet har regeringen och Sverigedemokraterna också gjort klart att man vill bygga ny kärnkraft och förberett byråkratin för nya reaktorer. Man har också ställt ut kreditgarantier på 400 miljarder kronor.

LÄS ÄVEN: Nytt finskt kärnkraftverk sänker svenska elpriser

Men nu höjs fler röster för att staten måste ta ett större ansvar för att kärnkraftsutbyggnaden ska bli av.

– Det räcker inte bara att riva hinder. Det har funnits en uppfattning från både energibranschen och politiken att om man bara röjer hinder så kommer en utbyggnad automatiskt, men tittar man på de kraftslag som faktiskt byggs ut så finns det en mycket aktiv främjandepolitik, säger Anton Steen, chef för samhällskontakter på Fortum, till Tidningen Näringslivet.

– För kärnkraften behövs det sannolikt någon typ av sammanhållen färdplan eller kärnkraftsprogram för att utbyggnaden ska ta fart, fortsätter han.

Offentligt stöd

På Södertörns högskola säger Mats Nilsson, docent i miljöekonomi, att det behövs offentligt stöd för utbyggnaden av kärnkraft och att den planerbara kärnkraften är för viktig för elsystemets driftsäkerhet.

Anton Steen hänvisar till att i de länder där man redan bygger, eller planerar att bygga ut, kärnkraft har staten tagit en tydlig och aktiv roll i processen.

LÄS ÄVEN: MP-toppen: ”Jag tar hemskt gärna cred för nedlagd kärnkraft”

Även Per Holm, ansvarig för klimatpolitik på branschorganisationen Energiföretagen, håller med.

– Det är så klart marknaden som ska göra de nödvändiga investeringarna, men vi menar att det krävs ett större mått av samordning och planering mellan de inblandade parterna och här har staten en viktig roll.

Utvidga förutsättningarna

I juni överlämnade regeringen en remiss till Lagrådet med förslag ”som syftar till att utvidga förutsättningarna för att tillåta uppförande och drift av nya kärnkraftsreaktorer”.

– Vi föreslår att man ändrar i miljöbalken och tar bort den bestämmelse som säger att regeringen endast får tillåta en ny kärnkraftsreaktor om den ersätter en permanent avstängd reaktor. Det ska vara möjligt att tillåta fler än tio reaktorer i drift samtidigt och på andra platser än tidigare, säger Daniel Liljeberg, statssekreterare på klimat- och näringslivsdepartementet.

LÄS ÄVEN: Annika Strandhäll om ny kärnkraft i Sverige: ”Nästa Fukushima”