Polisen lämnade bud till anhöriga om att en familjemedlem avlidit. Mannen ifråga levde dock och det felaktiga dödsbudet vållade familjen stort psykiskt lidande. Men Justitiekansler (JK) Mari Heidenborg tycker misstaget är en bagatell som inte ger rätt till något skadestånd från staten.

Händelsen har sin bakgrund i att det i Sverige idag vistas många personer med oklar identitet. I det aktuella fallet som inträffade i juli 2021 hittades en man avliden, förmodat mördad, av polisen men dennes identitet kunde inte fastställas. Ett vittne hävdade dock att han visste vem mannen var och polisen gick på den uppgiften.

Polisen kontaktade de man man trodde var den avlidne mannens hustru och dotter och meddelande att han var död. Att få det beskedet om sin make och far var traumatiskt.

När det sedan visade sig att polisen genom att inte undersöka saken närmare tagit fel på person blev upprördheten hos de anhöriga stor, även om man samtidigt var glad över att maken/pappan var vid liv.

Nekas skadestånd

Myndighetsslarvet som familjen menade borde ha kunnat undvikas ledde till att man begärde statligt skadestånd. Men några pengar blir det inte, det har JK Maria Heidenborg nu bestämt. Hon skriver att det inträffade är “beklagligt” men inte når upp till nivån för att berättiga något skadestånd.

Polisen har inte heller ansett att händelsen behöver utredas. En anmälan om tjänstefel upprättades för syns skull men någon förundersökning inleddes aldrig.

Den felaktigt dödförklarade mannen fick sedan ägna tid åt att säkerställa att han inte registrerats som avliden hos Skatteverket och andra myndigheter, vilket skulle ha kunna medföra stora problem. JK skriver dock att detta endast är att betrakta som “viss olägenhet” som inte ändrar hennes uppfattning om att skadestånd ska nekas.

Polisens agerande ursäktas i JK:s skrivelse med att de “befunnit sig i ett besvärligt läge”. Heidenborg menar visserligen att polisen kanske borde avvaktat en säker identifiering av den avlidne innan man lämnade något dödsbud, men inte heller denna “oriktiga prioritering” ändrar JK:s avslagsbeslut.

Skadestånd till kriminella

Samnytt har tidigare skrivit om flera uppseendeväckande fall där grovt kriminella fått höga belopp i skadestånd för psykiskt lidande de menar sig utsatts för i samband med brottsutredningar.

Ett av de mest uppmärksammade fallen gäller den unge syriske migranten och kidnappningsvåldtäktsmannen Damir Al-Ali som 2021 beviljades ett skadestånd av JK Mari Heidenborg på inte mindre än 840 000 kronor. Detta därför att han ansågs ha fått ett för strängt straff för de begångna brotten.

Damir begärde i efterhand resning och hävdade, då hans verkliga identitet och ålder var oklar, att han varit minderårig när han och hans bror begick de grova sexualbrotten. JK menade i ett ifrågasatt resonemang att skadeståndet skulle bli så högt just därför att brotten han dömts för var så grova.

Kritiken mot Heidenborg intensifierades när det framkom att hon förstört allt underlagsmaterial bakom beslutet så att detta inte kunde granskas av media eller allmänhet. I kontrast till detta har Heidenborg tilldelats medalj av kungen för “framstående insatser inom rättsväsendet”.