Efter en reform görs gymnasieutbildningen obligatorisk. Förhoppningen är att beslutet ska leda till att fler går klart skolan.

Den nya reformen som träder i kraft denna vecka innebär att gymnasieutbildningen, det andra stadiet, blir en del av den obligatoriska utbildningen i Finland. Ytterligare en konsekvens blir att alla läromedel görs avgiftsfria. Regeringens ambition är att fler ska gå färdigt skolan och inte låta ekonomin i hemmet styra elevers val av utbildning.

Enligt Yle är det i dagsläget 15 procent av varje årskull som hoppar av andra stadiet eller aldrig börjar studera efter nionde klass och därmed inte får någon examen från gymnasiet eller yrkesskolan.

Kritik

Kritiker menar att man inte fokuserar på rätt grupp med reformen – de som hoppar av andra stadiet i stället för de som aldrig ens påbörjar det.

– Om man mår dåligt eller har problem i familjen, så tror jag inte att det hjälper att någon säger att det är obligatorisk skolgång. Man måste börja tackla grundproblemet först, säger Emilie Jäntti, ordförande på Finlands svenska skolungdomsförbund, FSS.

– Vi tycker inte alls att det är en bra idé. Vad är det som får en att hoppa av och inte vilja vara i skolan? Och hur kan man få ungdomarna som blir marginaliserade att vilja hållas kvar i skolan?, frågar Jäntti.

LÄS ÄVEN: Finsk rektor: ”Svenska elever och föräldrar saknar respekt för lärare”

En annan kritik handlar om att i stället sätta de elever som har det svårast i fokus.

– Det behövs olika slags stödfunktioner för att de studerande som har svårigheter ska klara utbildningen. Att bara höja åldern räcker inte, säger Mika Tammilehto, överdirektör på avdelningen för gymnasie- och yrkesutbildning på Undervisningsministeriet.

Från och med 2024 beräknas den förlängda läroplikten kosta den finska staten 129 miljoner euro.