Varningar om att klimatförändringarna snart ska leda till omfattande livsmedelsbrist bygger ofta på en missvisande bild av utvecklingen. Det hävdar den danske statsvetaren och författaren Bjørn Lomborg i en debattartikel där han menar att den långsiktiga utvecklingen visar att världens matproduktion fortsätter att öka trots ett varmare klimat.
Lomborg pekar på att medier under senare år återkommande har rapporterat om hur klimatförändringarna hotar allt från kaffe till olivolja. Enligt honom bygger många av dessa rapporter på enskilda år med dåliga skördar eller tillfälliga prisuppgångar, medan den långsiktiga utvecklingen hamnar i skymundan.
Som exempel lyfter han kaffemarknaden. Den globala kaffeproduktionen väntas enligt prognoserna nå nya rekordnivåer och är i dag mer än dubbelt så stor som för ett halvt sekel sedan. Samtidigt har kaffepriserna visserligen stigit under vissa perioder, men när inflationen räknas bort har den långsiktiga prisutvecklingen varit betydligt mer stabil än vad många rubriker ger intryck av.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Forskare: Europas klimatpolitik är ekonomiskt självmord
Lomborg menar också att jordbruket ständigt anpassar sig till förändrade klimatförhållanden. Genom växtförädling utvecklas nya sorter som bättre klarar värme, torka och andra påfrestningar samtidigt som odlare successivt byter till grödor och odlingsmetoder som är bättre anpassade till lokala förhållanden.
Han pekar även på utvecklingen för olivolja där den globala produktionen enligt FN:s statistik har ökat kraftigt under de senaste decennierna trots återkommande torka i Medelhavsområdet. Enligt Lomborg visar detta att tekniska framsteg och effektivare odlingsmetoder hittills har vägt tyngre än klimatets negativa effekter.

Flera faktorer
Enligt Lomborg får klimatet ofta bära skulden för stigande livsmedelspriser trots att flera andra faktorer spelar en stor roll. Han nämner bland annat ökade kostnader för energi, gödsel och transporter, liksom handelspolitik och geopolitiska händelser, som faktorer med stor betydelse för prisutvecklingen.
Han betonar samtidigt att klimatförändringarna väntas påverka jordbruket negativt, men menar att effekterna överskuggas av den produktivitetsökning som följer av teknisk utveckling. Historiskt har jordbrukets effektivitet ökat betydligt snabbare än klimatförändringarnas påverkan på skördarna, framhåller han.
Som exempel lyfter Lomborg den gröna revolutionen under 1900-talet, då nya högavkastande grödor, konstgödsel och förbättrade bevattningssystem bidrog till kraftigt ökad livsmedelsproduktion. Han pekar också på att den globala tillgången på kalorier per person har ökat samtidigt som andelen undernärda människor i världen har minskat.
Mot den bakgrunden argumenterar Lomborg för att framtidens livsmedelspolitik bör fokusera mer på forskning och innovation än på utsläppsmål. Investeringar i torktåliga grödor, bioteknik och precisionsjordbruk skulle enligt honom ge större effekt för den globala livsmedelsförsörjningen än ytterligare klimatpolitiska åtgärder.
LÄS ÄVEN: Forskare: Förnuftet måste vinna över klimatpaniken






