Vänstersidan fick en mer gynnsam behandling än högerblocket i svenska nyhetsmedier under valrörelsen 2022. Det visar en omfattande forskningsrapport om mediernas bevakning av riksdagsvalet som publicerades 2023. Samtidigt konstaterar forskarna att högerpartierna gynnades av att valrörelsen dominerades av frågor där de hade ett starkare förtroende hos väljarna.
Rapporten bygger på en omfattande analys av valbevakningen i bland annat SVT, Sveriges Radio, TV4, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.
Forskarna har använt ett så kallat AB-index som väger samman hur mycket uppmärksamhet partierna fick, hur ofta de själva kom till tals och hur positiv eller negativ rapporteringen var.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Undersökning: Stark slagsida åt vänster bland nya journalister
Resultatet visar att Magdalena Anderssons regeringsunderlag – Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet – hade ett övertag på +12 jämfört med Ulf Kristerssons regeringsunderlag. När endast de traditionella nyhetsmedierna analyserades ökade övertaget till +16.
Forskarna beskriver utvecklingen som en tydlig omsvängning jämfört med valet 2018 då den borgerliga sidan påstås ha haft ett övertag i hur partierna behandlades.
Stora skillnader mellan medierna
När resultaten delas upp mellan olika nyhetsredaktioner framträder betydande skillnader.
Den största fördelen för vänstersidan återfanns i TV4 Nyheterna som fick ett AB-index på +29. Därefter följde:
- ETC: +21
- Sveriges Radios Ekot: +18
- Dagens Nyheter: +17
- Svenska Dagbladet: +14
- Aftonbladet: +10
- Expressen: +3
SVT:s Rapport beskrivs i rapporten som i stort sett helt balanserad med ett index nära noll.
Vänstersidans kritik fick större utrymme
Forskarna har även analyserat hur konflikten mellan regeringsalternativen skildrades. Av den blockkritik som förekom i rapporteringen utgjorde 42 procent vänstersidans kritik mot högerblocket medan 35 procent bestod av högersidans kritik mot vänsterblocket.
Enligt rapporten var skillnaderna inte dramatiska men de bidrog till ett visst övertag för vänstersidan i hur den politiska konflikten presenterades.
Högern gynnades av dagordningen
Trots resultaten om partibehandlingen betonar forskarna att valrörelsen samtidigt kom att domineras av frågor som lag och ordning, ekonomi och energipolitik – områden där Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna hade ett starkare sakfrågeägarskap.
Forskarna sammanfattar därför sin analys med att högerblocket gynnades av vilka frågor medierna rapporterade om medan vänstersidan gynnades av hur partierna behandlades i rapporteringen.
Rapporten visar också att partiernas medieutrymme i hög grad speglade opinionsmätningarna. Sambandet mellan ett partis opinionsstöd och hur mycket uppmärksamhet det fick i medierna var starkare under valet 2022 än under tidigare val, enligt forskarna.
Forskarna: Visar inte nödvändigtvis politisk partiskhet
Forskarna betonar samtidigt att resultaten inte bör tolkas som ett bevis för att svenska journalister generellt är politiskt vänsterpartiska.
Enligt rapporten kan ett parti gynnas i vissa avseenden och missgynnas i andra. Författarna menar därför att resultaten främst bör förstås utifrån journalistiska arbetsmetoder och medielogik snarare än som ett uttryck för journalisters personliga politiska sympatier.
Vad tycker du?
LÄS ÄVEN: Undersökning: Nästan bara vänsterväljare anser SVT och SR sakliga och opartiska
