Fortsatt högt inflöde av ‘ensamkommande’ och ‘gatubarn’

Under det i Europa kyliga första kvartalet på året är det traditionellt färre migranter som gör resan hit än de två efterföljande. Så har det sett ut även i år. Polisen och Migrationsverket kan dock konstatera att andelen så kallade ensamkommande flyktingbarn ökar. Bland unga som söker sig hit syns också en ökning av marockanska så kallade gatubarn.

Sverige har tagit emot i särklass flest ‘ensamkommande’ i hela Europa i så väl absoluta tal som i relation till ländernas storlek. Periodvis har det handlat om tiotusentals på ett år med kostnadstoppar för de svenska skattebetalarna på närmare 40 miljarder kronor om året.

Enligt rapporter från Migrationsverket och Polisen fortsätter de ‘ensamkommande’ att utgöra en stor och ökande andel av de migranter som söker sig till Sverige. Ökar gör också de så kallade gatubarnen från Marocko, unga män som i de flesta fall varit på drift under lång tid som illegala invandrare i ett flertal EU-länder där man försörjt sig på olika typer av brottslighet.

De flesta av de unga marockanska migranter som tar sig in i Sverige söker sig till Stockholm. Polisen och rättsväsendet har sedan tidigare haft problem med gängbildningar av sådana unga män som begått, rån och stölder, ägnat sig åt narkotikahandel och missbruk. Även gruppvåldtäkter har förekommit.

Nu ökar alltså inflödet av denna hårt kriminellt belastade grupp.

– Vi ser just nu att de ensamkommande barnen blir fler. De kommer företrädesvis från Nordafrika och Afghanistan, berättar Michael Mattsson, som chef för gränspolisen i sydligaste Sverige, för Sydsvenskan.

Mattsson bekräftar också att Sverige inte är det första land i Europa som de unga marockanerna besöker.

– De är gatubarn som flyttat från stad till stad i Europa. När de känner att de är jagade åker de vidare till nästa stad där de har jämnåriga kompisar. Många av dem vi träffat på i Lernacken, Hyllie och Helsingborg är på väg till Stockholm.

De flesta av de marockanska ‘gatubarnen’ får avslag på asylansökan. Detta beroende på att de inte vill medverka till att få sina verkliga identiteter fastställda, att de befinns vara betydligt äldre än de uppgett, att de saknar asylskäl och att de begått brott i Sverige.

En stor andel av de unga marockanerna söker dock inte asyl i Sverige överhuvudtaget. De tar sig bara illegalt in i landet för att vistas här en period innan de drar vidare till nästa EU-land.

Bland de unga marockaner som söker asyl är ansökan ofta heller inte seriöst menad, utan mest ett sätt att under den tid man vistas i Sverige slippa bli jagad av polisen pga olaglig vistelsestatus. De unga marockaner som sökt asyl och som placeras på HVB-boenden rymmer oftast snabbt därifrån för att återuppta det antisociala livet på gatan.

Även inom gruppen ‘ensamkommande’, framför allt de med ursprung i Afghanistan, finns en stor andel unga män med svår missbruksproblematik som ägnar sig åt att begå rån och stölder för att finansiera sitt drogberoende.

Efter rekordåret 2015, då så många som drygt 35 000 unga män, de flesta från Afghanistan men även från Somalia och Eritrea, sökte asyl i Sverige sjönk talen kraftigt i samband med att skärpta gränskontroller infördes. Men det rör sig fortfarande om tusental varje år.

Dessutom vill regeringen nu driva igenom en amnestilag som ger uppehållstillstånd åt cirka 9 000 ‘ensamkommande’ som befinner sig olagligt i Sverige sedan de fått avslag på sina asylansökningar. En av de främsta orsakerna till avslag är att man befunnits vara betydligt äldre än vad man uppgett och inte har rätt till den särbehanling som den har som är under 18 år.

Just nu, under året första lågsäsongskvartal, anländer cirka 100 ‘ensamkommande’ varje månad till Sverige, vilket är relativt låga siffror med svenska mått mätt. Migrationsverket prognostiserar dock att dessa siffror kommer att öka under året.