Ett nytt grundlagsförslag ska skydda demokratin – men riskerar att låsa in den. Sverigedemokraterna var med och tog fram det kritiserade betänkandet om ökad makt till domstolarna och krav på kvalificerad majoritet för framtida grundlagsändringar. Nu backar partiet – delvis. Kritiker menar att förslaget i praktiken flyttar makt från folkvalda till en självreglerande juristklass, där nätverk som Hilda och Ruben styr utan insyn. Vad vill SD egentligen – och varför var de med från början?
Sverigedemokraterna har varit med och utformat det grundlagsförslag som nu väcker stark debatt – men tar i efterhand avstånd från centrala delar. Frågan rör SOU 2023:12, en utredning som påstås stärka skyddet för demokratin och domstolarnas oberoende.
Men vad som för vissa framstår som ett försvar mot auktoritära hot, uppfattas av andra som en tyst maktförskjutning – från folkvalda politiker till en allt mer självreglerande juristkår.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Ekeroth: “Grundlagsändringarna ett sätt att cementera vänsterliberalernas makt”
Bland det mest omdiskuterade i förslaget är införandet av ett krav på två tredjedels majoritet vid alla framtida grundlagsändringar. I praktiken innebär det att ett minoritetsblock, som Socialdemokraterna, får ett effektivt veto – även om en ny regering vinner med bred marginal i val.
Samtidigt föreslås en ny Domstolsstyrelse, frikopplad från politisk insyn, där ledamöterna till största delen ska utgöras av domare – föreslagna av andra domare – och där regeringen endast får utse personer som först godkänts inom denna struktur. Domarnämnden får i sin tur ökad makt vid utnämningar, med en sammansättning som domineras av jurister snarare än lekmän.
Förslaget kan verka tekniskt – men handlar i grunden om ett ideologiskt vägval. Ska makten ytterst vila hos det folkvalda parlamentet, eller ska den flyttas till institutioner som varken kan väljas om eller ställas till ansvar? Sverigedemokraterna deltog aktivt i kommittéarbetet och stod bakom betänkandet när det presenterades.
Först när lagförslaget nu nått riksdagen har partiet uttryckt motstånd, framför allt mot tvåtredjedelskravet. I ett ändringsförslag skriver fyra SD-ledamöter att man ”välkomnar åtgärder som stärker konstitutionell stabilitet”, men att det föreslagna kvalificerade majoritetskravet ”inte är balanserat”.
Men tystnaden kring övriga delar i förslaget väcker frågor. Varför protesterar inte partiet mer högljutt mot den ökade makten för Domarnämnden? Varför ifrågasätter man inte konstruktionen av Domstolsstyrelsen, som i praktiken ges möjlighet att forma sin egen sammansättning utan politiskt ansvar?
Den tidigare SD-riksdagsledamoten Kent Ekeroth, numera oppositionsråd i Region Dalarna och vd för Samnytt, menar att detta är ett exempel på hur en icke-vald elit befäster sin maktstruktur genom lagstiftning – under förevändning att skydda demokratin.
I sin ledartext skriver Ekeroth att det inte handlar om ett skydd mot auktoritär politik – utan om en systemförändring där domstolarna ges oavsättlig makt, utan kontroll eller granskning från det folkvalda parlamentet.
Juristklubbar och tyst maktkoncentration
Samtidigt väcker utredningen återigen debatt om ett av rättsväsendets mest inflytelserika nätverk – Hilda och Ruben. Denna informella grupp, startad av den vänsteraktivistiska före detta ordföranden i Advokatsamfundet Anne Ramberg som idag är ordförande i stiftelsen Expo, samlar högt uppsatta jurister, domare och åklagare och har länge kritiserats för att fungera som slutna karriärklubbar, där utnämningar sker inom kretsen snarare än utifrån öppen konkurrens.
LÄS ÄVEN: Nya rikspolischefen medlem i Expo-knutet nätverk
Att sådana nätverk fortsätter att dominera både Domarnämnden och Domstolsverket är, enligt kritiker, ett demokratiskt problem som sällan diskuteras öppet.
Det råder alltså inte enighet om vad förslaget egentligen innebär. Vänsterlutande Civil Rights Defenders har i sitt remissvar välkomnat delar av reformen, och föreslagit att vissa grundläggande fri- och rättigheter ska skyddas ännu starkare – till exempel genom att vissa grundlagsdelar helt undantas från möjligheten till ändring.
Men andra menar att skyddet mot ”populism” i själva verket skapar en slags demokratur, där juridiken inte längre är en tjänare åt demokratin – utan en oåtkomlig maktstruktur över den.
Sverigedemokraternas ändrade hållning reser därmed fler frågor än svar. Var de för lättvindiga i sitt deltagande i kommittén? Förstod man inte konsekvenserna – eller valde man att kompromissa bort sin kritik för att framstå som statsbärande?
Demokratur eller balansakt?
När ett grundlagsförslag riskerar att förändra maktbalansen i grunden, krävs större tydlighet från de partier som säger sig försvara folkstyret. Inte minst från dem som har sin legitimitet i just väljarnas misstro mot den etablerade makten.
Samnytt kontaktar Fredrik Lindahl, riksdagsledamot för SD och som är en av undertecknarna till den motion 2024/25:3429 som kritiserar innehållet i utredningen och vi börjar med att ställa frågan varför SD ställde sig bakom den här utredningen från början och varför man senare kritiserade delar av den:
– Det börjar ju med en utredning, i det här fallet en parlamentarisk kommitté, som tar upp aspekter och lägger fram förslag till regeringen. Därefter sker det ytterliga processer, med beredningar och remissrundor. Det finns en poäng med det, då det kan fånga upp aspekter som de som sitter med i utredningen inte har fångat upp. Han fortsätter:
– Vi såg att en del remissinstanser var kritiska då det gällde kvalificerad majoritet, och därför har vi i Sverigedemokraterna lämnat in en följdmotion när det gäller just den delen.
Ni nämner 2/3-kravet men tiger samtidigt om Domarnämnden och Domstolsstyrelsen, hur rimmar det med att värna demokratin?
– Sverigedemokraterna står ju upp för principen om oberoende domstolar. I det här fallet får vi ju ändå se att vi tycker att de här förslagen är rimliga. Men det är också viktigt för oss att i den här delen, när det gäller just utnämningen av framtida domare, så kommer det att regleras i vanlig lag. Han utvecklar:
– Det vill säga, vi kommer givetvis att bevaka att detta sker som det är avsett.
Hur säkerställer man det?
– Sverigedemokraterna har ju en mer kritisk syn och vi har nolltolerans för aktivism inom det allmänna, oavsett om det är statliga tjänstemän. Det pågår nu en utredning där Sverigedemokraterna har varit drivande, om återinfört tjänstemannaansvar och straffrättsliga åtgärder mot korruption. Lindahl fortsätter:
LÄS ÄVEN: Tidöregeringen: Ändra grundlagen och riv gängkriminellas medborgarskap
– Man får se det lite som ett paket. Vi kommer inte att tolerera att det sker missbruk när det gäller de här utnämningarna av framtida domare. Om det sker korruption eller missbruk så är det något som vi anser kan fångas upp av de här straffskärpningarna när det gäller tjänstefel bland annat.
Vad säger ni i SD om det hemliga nätverket Hilda & Ruben som är etablerat i domarkåren?
– Det är ju två sidor av samma mynt, så att säga. Om vi ska ha oberoende domstolar i Sverige, då kan vi inte samtidigt acceptera att det skulle förekomma domare som inte dömer enligt de lagar som är stiftade av Sveriges riksdag. Det kommer att vara hårda krav, domstolarna ska bara tillämpa lagstiftningen.
LÄS ÄVEN: Hovrättschefen vägrar svara om Hilda-kopplingarna
Det ser ju ut som en konstitutionell inlåsning där domarkåren får en enorm makt, utan att behöva bry sig om vad folket tänker och vill?
– Man får se det här som en helhet. Vi kommer att införa tjänstemannaansvaret. Sverigedemokraterna har ju en väldigt negativ syn på aktivism inom offentliga myndigheter.
Ni kritiserar ofta vänsterliberala maktstrukturer. Men detta förslag stärker just den icke-valda, urbana juristklassen. Anne Ramberg, känd vänsteraktivistisk advokat startade ju Hilda & Ruben, och nu ska de få ännu mer makt över Sverige?
– Man får ju se det i ett lite annat perspektiv, vi kan ju inte ha en situation där till exempel Socialdemokraterna eller andra partier kan gå in och påverka domare. Oberoende domstol är en förutsättning i en rättsstat. Det finns en viss sorts balans här om man tittar på alla förslagen. Han fortsätter:
– Å ena sidan låter man inte politiken gå in och styra hur domare agerar, men inte heller accepterar att det förekommer aktivism, missbruk eller tjänstefel inom det offentliga.
Lindahl fortsätter och förklara att ett av skälen till den senare kritiken mot utredningen handlar om att det annars inte skulle vara möjligt att till exempel ändra lagen så att felaktigt utfärdade medborgarskap kan dras tillbaka, eftersom vänsterpartierna då skulle lägga in sitt veto.
Kommer ni att kräva en omförhandling eller dra tillbaka ert stöd till de andra delarna av utredningen?
– Inte i det här läget. Man får se det som ett paket. Vi har lagstiftning på ingång, där vi bland annat vill återinföra tjänstemannaansvaret. Sverigedemokraterna har förslag om att bekämpa aktivism och personliga agendor inom det allmänna.
Är det ett problem att vi har dessa hemliga nätverk redan i domarkåren, som Hilda & Ruben?
– Om jag ska vara ärlig, jag kanske inte är fullt insatt i just de här specifika nätverken. Men om man ska prata generellt så är det klart att vi inte kan ha en ordning där man är medlem i olika föreningar, politiska partier eller snävare kretsar av människor där man kommit överens om att man ska bedriva en viss typ av ideologi eller påverkansarbete som inte är förenligt med principen av att vara oberoende tjänsteman.
Men är det inte märkligt att ni i SD inte känner till Hilda & Ruben, när ni ska besluta om dessa saker?
– Den här principen, oavsett det här nätverket, gäller ju för alla. Vi kommer inte att tillåta aktivism inom våra domstolar, oavsett politisk övertygelse. Vi måste ju kunna lita på domstolsväsendet och vårt rättsväsende i allmänhet. Om vi inte gör det, är vi ute på en riktigt tunn is. Det är fundamentet i en rättsstat.
LÄS ÄVEN: Här är medlemmarna i Expo-knutna maktnätverket Hilda
Men Hilda & Ruben är redan ett nätverk, som redan är på plats inom domstolsväsendet. Hur tänker du kring det?
– Jag vet inte om det är så att de bedriver…, jag kan inte gå in på sak här, men om det principiellt skulle vara så att ett nätverk, eller en förening, eller ett politisk parti, som vill etablera sig inom domstolar eller någon myndighet, det är ingenting vi skulle acceptera.
Har ni några planer för hur man borde agera mot den här typen av aktivistiska nätverk inom rättsväsendet?
– Nej, det har vi väl inte. Jag tror att det kommer att fångas upp av Tidöregeringens utredning om straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel.
Gillade du den här artikeln?
Om du uppskattar Samnytts journalistik bli då gärna prenumerant!
• Klicka för att se prenumerationserbjudanden.
• Den som vill stötta genom Swish kan skicka valfri donation till: 123 083 3350
• Vill du hellre donera på andra sätt finns mer information om det här
