2018 tillsatte regeringen en parlamentarisk utredning betitlad ”Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten”. I slutbetänkandet som offentliggjordes i år föreslås inte bara ett förstärkt skydd utan också nya och mer långtgående inskränkningar i dessa friheter, bland annat i vad som ska vara tillåtet att sända i webb-tv.
Utredarna anmärker exempelvis på att det idag är tillåtet att visa sådant material som kan anses ”moraliskt tvivelaktigt” och att ”sprida ett budskap eller visa en händelse som traditionella medier inte vill visa”. Man klumpar ihop detta med att direktsända grova brott, såsom terrordåd eller sexövergrepp på barn.
Formuleringarna som berör inskränkningar i tryck- och yttrandefriheten för webb-tv har placerats på en undanskymd plats i en bilaga i slutet på det 500 sidor långa utredningsdokumentet.
Utredarna problematiserar i texten att det genom modern teknik har blivit alltför enkelt för enskilda medborgare och mindre resursstarka aktörer att starta webbaserade ljud- och bildsändningar, något som tidigare var förbehållet statskontrollerad media som SVT och SR och, efter att etermonopolet bröts upp för några decennier sedan, kapitalstarka privata aktörer.
LÄS ÄVEN: Regeringen förnekar inblandning i SwebbTV:s nedstängning
Skrivningarna har fått uppmärksamhet i spåren av nedstängningen av den populära webbaserade TV-kanalen SwebbTV nyligen och lite längre tillbaka den likaledes webbaseerade maktgranskande radiokanalen Granskning Sverige.
Krav har riktats mot regering och riksdag att lagstiftningsvägen garantera att privata aktörer inte inskränker grundlagsskyddade demokratiska och medborgerliga fri- och rättigheter. Detta i skenet av att sådana åtgärder blivit allt vanligare och alltmer demokratihotande i takt med att en successivt större del av nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen i samhället sker på nätet och via plattformar och infrastruktur som kontrolleras av en handfull privata IT-jättar.
LÄS ÄVEN: SD kräver svar av regeringen efter YouTubes nedsläckning av SwebbTV
Tidigare signaler från regeringen har indikerat att denna tillsammans med de stora mainstreammediernas intresseorganisationer tvärtom velat gå i andra riktningen, samverka med och driva på de stora techföretagen för att begränsa yttrande- och tryckfriheten ytterligare för medborgarinitiativ och alternativa medieaktörer än vad som redan sker.
Formuleringar i den nu aktuella grundlagsutredningen som de ovan nämnda kritiseras nu för att ha samma inriktning med en oförmåga eller medveten ovilja att skilja på vad som är missbruk av den nya tekniken för brottslig verksamhet och vad som är nyhetsförmedling och opinionsbildning.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.