Kriminalvården uppdaterar sin grafiska profil för 3,1 miljoner kronor – samtidigt som en separat rekryteringskampanj för 5,5 miljoner rullar i bland annat Stockholms tunnelbana. Internt ifrågasätter medarbetare nyttan och prioriteringen, medan ledningen talar om behovet av enhetlighet, tydlighet och att “komma in i människors hjärnor”. Kritiken landar i en större debatt: borde skattemedel hellre läggas på kärnuppdraget, där JO och JK nyligen riktat skarp kritik mot brister?
Den nya grafiska profilen har kostat 3,1 skattemiljoner exklusive intern arbetstid. Enligt uppgifter som Slöseriombudsmannen tagit del av motsvarar den interna insatsen ungefär en heltid under ett år för flera personer i olika roller. Parallellt pågår veckorna 42–44 en nationell rekryteringskampanj som inte är ingår i profilbudgeten för 5,5 skattemiljoner, där den nya profilen används för första gången.
LÄS ÄVEN: Gaza-aktivist utklädd till statsministern arbetar hos Kriminalvården
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
I myndighetens pressmeddelande sägs att vapnet “moderniserats”, färgerna blivit “klarare och starkare” och att ett ”unikt” typsnitt tagits fram. Utrullningen sker stegvis från mitten av oktober, från fordon och flaggor till mallar och mejlsignaturer.
“Vi måste vara relevanta i mediebruset”
Kriminalvården motiverar förändringen med en växande organisation och behov av enhetlighet. Man jämför sin myndighetsutövning med företag som Ica och Systembolaget som säljer livsmedel. Respektive rusdrycker, och hur dessa löpande uppdaterar sin grafiska image.
“Det blir inte en revolution, utan en evolution,” säger projektledaren Emma Brask stolt. Kommunikationsledningens budskap är att tydlighet och igenkänning behövs för rekrytering och acceptans för stora byggprojekt.
“Generiska mediefloskler” – kritik från insidan
Att döma av vad som skrivs på Kriminalvårdens intranät har väldigt lite av Emma Brasks entusiasm smittat av sig på medarbetarna. Där är i stället missnöjet utbrett. Flera beskriver satsningen som “osmaklig hantering av skattemedel” och ifrågasätter jämförelserna med företag som säljer mat och alkohol
“Varför måste vi göra det? Trams!” skriver en medarbetare. Andra ironiserar över prioriteringen: “Gäller att prioritera dom stora problemen först.” Ett urval av utsagorna återges av Slöseriombudsmannen.
Kärnuppdraget under lupp: Skarp kritik frön JK och JO
Den interna irritationen hakar i en bredare diskussion om fokus och resurser. Tillsynsmyndigheter har under 2024–2025 vid flera tillfällen kritiserat Kriminalvården för brister i kärnverksamheten.
Kritiken har land annat handlat om långvariga väntetider på placeringar: Justitiekanslern (JK) har i flera beslut 2025 riktat allvarlig kritik mot att personer får vänta orimligt länge på anstaltsplacering eller blivit kvar i häkte i stället för att föras till anstalt.
En annan kritik har handlat om rättighetsinskränkningar vid överbeläggning och särskilda händelser. Justitieombudsmannen (JO) har kritiserat hur intagnas rätt till daglig utomhusvistelse inskränkts i samband med resursomläggningar, samt varnat för att överbeläggning riskerar att urholka rätten till försvararkontakt och i förlängningen en rättvis rättegång. Alla håller dock inte med om att det är de fängslade brottslingarnas rättigheter som ska vara myndighetens fokus, utan straffen och allmänhetens skydd och trygghet.
LÄS ÄVEN: Kriminalvården lagar mat efter önskemål: ”Viktigt att spegla demografin”
Sammantaget tecknar besluten en bild av ett system pressat av platsbrist, dålig logistik och hög belastning – frågor som kritiker menar bör prioriteras framför kosmetiska förändringar när skattebetalarnas pengar spenderas.
”Otroligt mycket som ska bytas ut”
Kriminalvården hävdar att man ändå tänker på skattebetalarna, bland annat genom att lanseringen sker successivt där exempelvis kläder ska slitas ut innan de kasseras, vilket enligt myndigheten dämpar kostnaderna, men snarare endast sprider ut dem över tid.
– Det är otroligt mycket som ska bytas ut. Vi kommer inte bli klara över en natt, konstaterar projektledaren Emma Brask.
LÄS ÄVEN: Internutredning visar tio fall där Kriminalvården infiltrerats
