Högre avgifter inom luftfarten lär resultera i dyrare flygresor för passagerare och gods samt försämrade möjligheter att flyga inom landet. Det är slutsatsen i en ny rapport från Transportstyrelsen.

Det hårda slaget mot flygmarknaden som pandemin inneburit har lett till ett underskott i avgiftssystemen som Transportstyrelsen administrerar. För fjolåret uppgick underskottet med undervägsavgifter till ca 1,6 miljarder kronor och för avgiftssystemet för säkerhetskontroll av passagerare till drygt 700 miljoner.

I rapporten har man tittat närmare på vilka konsekvenserna kan bli om avgifterna höjs kraftigt.

– Vi har fokuserat på de avgiftssystem som vi själva administrerar, men dessa avgifter utgör förstås bara en delmängd av samtliga styrmedel och avgifter som påverkar luftfarten. Oavsett hur underskotten ska hanteras är det högst sannolikt att avgifterna kommer att bli högre, den stora frågan är bara hur mycket högre och då hur omfattande konsekvenserna blir, säger Elin Roos, sektionschef på Transportstyrelsen.

Fyra huvudsakliga konsekvenser

Myndigheten har identifierat framför allt fyra konsekvenser av högre avgifter: högre biljettpris för passagerare och flyggods, påverkan på tillgängligheten, minskat intresse från utländska flygbolag och negativa klimateffekter samt en allmän påverkan på branschen och konkurrensen.

– Om till exempel avgiften för säkerhetskontroll höjs så är det också troligt att biljettpriserna stiger. Även tillgängligheten inom landet kan komma att påverkas om den upphandlade flygtrafiken blir dyrare, säger Elin Roos.

För höga avgifter i relation till närliggande länder kan också göra så att intresset hos utländska flygbolag att trafikera Sverige minskar, vilket i sin tur kan påverka turistnäringen.