I Jönköpings tingsrätt friades 65-åriga Christina från hets mot folkgrupp efter att hon i sociala medier vid flera tillfällen gått till hårt angrepp mot framför allt muslimska invandrare. Göta hovrätt ser dock annorlunda på fallet och dömer Christina till tre månaders fängelse och 6 300 kronor i böter.

Hovrätten anser att det Christina skrivit uttrycker ”straffbar missaktning mot personer med muslimsk trosuppfattning”. Själv tycker Christina inte att hon gjort något brottsligt, bara “sagt sanningen”.

Christina har reagerat på att hon kallats till inte mindre än sex polisförhör och att polisen gjort husrannsakan i hennes hem, beslagtagit hennes mobiltelefon och författat en förundersökning på drygt 150 sidor – åtgärder som hon förknippar med grov brottslighet, inte med att uttrycka sina åsikter på nätet. Christina säger sig aldrig i hela sitt liv tidigare ha begått något brott (se även rättelse nedan).

Hon har även nekat till att ha skrivit en del av de saker hon döms för, och hävdat att det kan ha varit hennes inneboende. Hovrätten menar dock att det är styrkt att Christina skrivit samtliga av de saker som ligger till grund för domen.

Sammanlagt rör det sig om åtta tillfällen under 2016 och 2017 då Christina skrivit på nätet om muslimer som hovrätten anser går över gränsen för hets mot folkgrupp. Det handlar om uttryck som bedöms vara generaliserande och där muslimer bland annat kallas för “svartmögel”, tillskrivs “intelligens på guldfisknivå” och påstås “stinka”.

Den förhållandevis stränga påföljden motiveras bland annat med att det Christina skrivit fått stor spridning eftersom hon gjort det i en Facebook-grupp med 25 000 medlemmar. Samtidigt rör det sig, såvitt Samhällsnytt erfar, om ett forum med en inriktning där risken varit liten för att personer ur den muslimska gruppen ska ha utsatts för påståendena.

Bakom åtalet ligger Näthatsgranskaren som drivs av före detta polisen Tomas Åberg, som själv figurerat i brottssammanhang efter att ha låtit djuren på sin gård självdö av svält, törst och vanvård. Åberg har också fått kritik för att överbelasta de rättsvårdande myndigheterna genom att massanmäla även sådant som är långt från gränsen för hets mot folkgrupp.

Syftet med de många anmälningarna har hävdats vara att Åberg vill skrämma invandringskritiker till tystnad. För många som aldrig tidigare varit brottsmisstänkta kan en anmälan, även om den saknar grund, uppfattas som mycket obehaglig och leda till att man inte längre vågar uttrycka sina tankar och åsikter offentligt.

Fallet Christina är ett av de få som lett till åtal och sedan i slutänden också till fällande dom. Det är även ovanligt att personer som inte är organiserade i någon extrem politisk rörelse döms till fängelse för HMF-brott. Oftast stannar det vid böter i fall som Christinas medan frihetsberövande påföljd huvudsakligen varit förbehållen exempelvis nynazister som systematiskt hetsat mod judar.

Det är oklart om den förhållandevis hårda domen mot Christina är uttryck för ett skifte mot en strängare tolkning och tillämpning av lagen, där man i framtiden kommer att gå hårdare fram och lägga ribban lägre för när fängelse ska utdömas.

Christina har allmänt försvarat sitt skrivande med att hon är rädd för islam som hon inte ser som en religion utan som en farlig ideologi. Hon har själv blivit misshandlad av ett invandrargäng och säger att hon oroar sig även för sina barns och barnbarns skull och det samhälle de ska leva i.

Samtidigt har Christina inte gett någon förklaring till varför hon inte kunnat formulera sin kritik och sina farhågor på ett annat sätt, utan missaktande kraftuttryck, så att den inte utgjort hets mot folkgrupp.

Lagen om hets mot folkgrupp har fått skarp kritik för att vara skriven så att endast vissa grupper, raser, hudfärger, etniska ursprung, trosbekännelser och sexuella läggningar skyddas medan det är tillåtet att hetsa mot andra. Kritikerna menar också att detta förstärks ytterligare av att lagen tillämpas på ett selektivt sätt, något som bland annat Näthatsgranskarens verksamhetsinriktning sägs vara ett exempel på.

Rättelse:
I en tidigare version av denna artikel uppgavs att Christina är tidigare ostraffad. Uppgiften baserades på vad hon själv sagt. Uppgiften stämmer dock inte.

Christina dömdes 2017 tillsammans med en annan kvinna till villkorlig dom för försök till ekonomisk utpressning. Att den villkorliga domen förverkas samt att Christina förklarat sig ovillig att göra samhällstjänst har bidragit till att påföljden nu blev fängelse och inte bara böter.