Mer än hälften av de tillfrågade, både i så kallade utsatta områden liksom utanför, anser att invandringen gjort Sverige till ett bättre land. Det är ett av resultaten i en ny undersökning.
På uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, vars syfte beskrivs som att ”bidra till ett samhälle där mångfald är en allmänt erkänd styrka”, har Indikator Opinion undersökt befolkningens inställning till invandring och mångkultur. Resultaten släpptes i december i studien Sverigerapporten: Trygghet, tillhörighet och integration i vardagen. Denna har tagits fram med stöd av bland annat Jacob Wallenbergs Stiftelse.
Enligt Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Stiftelsen Järvaveckan, beskrivs Sverige allt oftare som ”ett samhälle präglat av oförenliga perspektiv, där kultur, religion och ursprung framställs som hinder för gemenskap och sammanhållning”, något han menar ”riskerar att skymma det som faktiskt förenar oss”.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Bildt: Invandringen fungerar bra – brottsligheten en petitess
– Den offentliga debatten fastnar gärna i symbolfrågor och identitet. Men våra data pekar åt ett annat håll. Vi lever inte i ett land där människor står långt ifrån varandra i synsätt, utan i ett land där människor lever i olika verkligheter. Klyftan går inte mellan kulturer, utan Sveriges verkliga konfliktlinje är materiell och geografisk. Det är tryggheten i vardagen, ekonomi och bostadssituation som delar Sverige, säger han.
Invandring har berikat Sverige
93 procent i övriga landet och 85 procent i ”utsatta” områden uppger att de känner sig som en del av det svenska samhället. Sju av tio i bägge grupperna anser också att man kan vara svensk men samtidigt identifiera sig med en annan kultur.
Samtidigt finns det bland många invandrare en utbredd övertygelse om att deras närvaro – invandring – har gjort Sverige till ett bättre land, detta trots att många av dem inte upplevt hur Sverige var för bara några decennier sen. I utsatta områden instämmer 59 procent med detta påstående och 54 procent i resten av landet.
LÄS ÄVEN: SD: Sverige behöver inte fler invandrare på bidrag
Samtidigt anser 43 procent bland personer som bor i utsatta områden att mångkultur gör det svårare att hålla ihop det svenska samhället, jämfört med på 55 procent i övriga Sverige. Inom utsatta områden tycker personer med utländsk bakgrund i lägre grad än de med svensk bakgrund att mångkultur försvårar sammanhållningen i samhället.
När gäller påståendet om att Sverige har blivit bättre av att människor från andra länder har flyttat hit finns en markant skillnad mellan unga boende i utsatta områden med utländsk bakgrund och unga boende i övriga Sverige. Närmare sju av tio unga med utländsk bakgrund i utsatta områden instämmer i påståendet medan motsvarande siffra för övriga Sverige är drygt fem av tio.
Andelen som inte skulle ha något emot en statsminister med utländsk bakgrund ligger på 64 procent i utsatta områden och 60 procent i övriga Sverige.
Även då det gäller att ha en granne med annan kulturell eller religiös bakgrund ligger andelen på ungefär samma nivå – 87 respektive 82 procent.
Bostadsområdet
Skillnaderna blir desto större då det handlar om bostadsområdet. Medan 87 procent i övriga Sverige trivs där man bor och endast sex procent vill flytta, är motsvarande andelar i utsatta områden 61 respektive 26 procent.
Otryggheten på kvällen i sitt bostadsområde är större i utsatta områden – där också oron för skjutningar eller bombdåd är dubbelt så stor.
Respondenterna tillfrågades även om vilka faktorer de ser som viktigast för att en person ska kunna betraktas som svensk. Här blev det allra viktigaste att följa svenska lagar och demokratiska värderingar. Det är dock fler i övriga Sverige som har valt detta alternativ, 67 procent mot 53 procent bland boende i utsatta områden.
Olika svar beroende på partisympatier
Föra förvånande är det stor skillnad på hur man ser på frågor som mångkultur beroende på vilket parti man röstar på:
