Utländska forskarstudenter kommer gärna till Sverige för att ta del av de avgiftsfria utbildningarna. Det är dock långt ifrån alla som sedan stannar kvar och bidrar till kompetensförsörjningen. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Oavsett varifrån man kommer är det avgiftsfritt att studera på doktorandnivå på svenska universitet och det är de svenska skattebetalarna som står för huvuddelen av kostnaderna.

Tre år efter avslutade studier har mer än 40 procent av de utländska forskarstudenter som tagit examen i Sverige lämnat landet. Det framgår av SCB:s analys av forskare som examinerats under åren 2017–2020. Bland dem som stannar i Sverige har flest doktorerat inom teknik, medicin och naturvetenskap.

LÄS ÄVEN: Forskare vill se svenska universitet stödja klimatextremister

Andelen som är kvar i Sverige efter examen skiljer sig dock mellan olika lärosäten.

– Av de som läst vid fackinriktade universitet stannar en större andel kvar, jämfört med andra lärosäten. Bland de med doktorsexamen från Luleå tekniska universitet och Chalmers tekniska högskola är det störst andel som fortsätter att verka i Sverige efter utbildningen, säger Tomas Westling, statistiker på SCB.

Att bara ungefär hälften stannar kan förklaras med att inkomstfördelen av högre utbildning är relativt låg i Sverige medan andra länder ofta erbjuder betydligt mer attraktiva villkor för doktorsutbildade.

Bland de som tagit en masterexamen 2019 fanns endast var tredje kvar i landet tre år senare, och bland de med magisterexamen var det så få som 15 procent. Sammanlagt examineras omkring 1 000 utländska forskarstuderande varje år i Sverige. Ungefär 5 000 tar examen från ett 2-årigt masterprogram och ungefär 1 600 från ett 1-årigt magisterprogram.

Stockholms universitet. Foto: Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0

Språkfärdigheter och kontakter

Utländska forskarexaminerade etablerar sig också i lägre utsträckning på svensk arbetsmarknad än svenska forskarexaminerade. Bland utländska forskarexaminerade som är kvar i landet är 77 procent etablerade på arbetsmarknaden medan motsvarande andel bland inrikes födda är 89 procent.

– Arbetsmarknad och efterfrågan, men även språkfärdigheter och kontakter med arbetslivet är tänkbara faktorer som kan påverka möjligheterna till arbete, säger Tomas Westling.

LÄS ÄVEN: Professor varnar: Högskoleutbildningar leder till låtsasjobb