Irans president Ebrahim Raisi omkom under söndagen i en helikopterkrasch i nordvästra Iran, nära gränsen till Azerbajdzjan. Det rapporterar iranska medier.

Helikoptern med presidenten ombord kraschade i ett bergsområde tio mil från Tabriz, en av landets största städer, skriver Tehran times. Tät dimma uppges ha vållat olyckan i den iranska Östazerbajdzjan-provinsen.

Förutom presidenten omkom bland andra även utrikesminister Hossein Amir Abdollahian samt provinsens guvernör Malek Rahmati i kraschen.

Oklar efterträdare

I motsats till många andra länder är den iranske presidenten inte landets högst uppsatte makthavare. Den posten innehas istället av högste ledaren, ayatollah Ali Khamenei. Presidentens roll i den iranska teokratin handlar snarare om att verkställa den religiöse ledarens önskan och befallning.

Efter Raisis frånfälle är det nu förste vicepresidenten Mohammad Mokhber som tillfälligt tar över den rollen. Men vem som på längre sikt tillträder som Irans nye president är oklart.

En favorit som nämnts av västerländska analytiker är Mojtaba Khamenei – son till landets högste ledare. Men flera i det iranska “expertråd” som ska utse efterträdaren är kritisk till det valet eftersom det påminner om ett system där makten går i arv. Precis det statsskick som störtades i den islamistiska revolutionen 1979.

Irans president blir ofta senare landets högste ledare. Ali Khamenei var landets president under 1980-talet, och Ebrahim Raisi var en tänkbar efterträdare till posten som näste sådan ledare.

Invigde damm

Den iranska regeringsdelegationen befann sig i nordvästra Iran för att tillsammans med sina azerbajdzjanska motparter inviga en damm på gränsen mellan de båda länderna.

Den azerbajdzjanska delen av dammen kontrollerades fram till hösten 2020 av den armeniska självutropade proxystaten Artsakh. I och med det 44 dagar långa Andra Nagorno-Karabach-kriget tog emellertid Azerbajdzjan kontroll över området.

Det var ett krig som provocerade Ryssland då det kristna Armenien är ett nära allierat land, och det muslimska Azerbajdzjan backades upp militärt av Nato-landet Turkiet. I rysk media hette det att angreppet kunde ses som en attack mot ett land i Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen (CSTO). En Rysslandsledd motsvarighet till Nato.