Visionpartiet har lämnat in en 21-sidig framställning till tre FN-specialrapportörer med krav på granskning av utvecklingen kring muslimers religionsfrihet i Sverige. I centrum står Sverigedemokraternas Richard Jomshof och flera av hans uttalanden om islam och muslimer.
Visionpartiet har vänt sig till FN:s specialprocedurer med en dokumenterad framställning om muslimers religions- och övertygelsefrihet i Sverige. Anmälan lämnades in den 26 augusti och riktas till FN:s specialrapportörer för bland annat religions- och övertygelsefrihet, rasism och minoritetsfrågor.
Partiet vill att rapportörerna överväger att tillsammans skriva till den svenska regeringen om utvecklingen. Underlaget omfattar enligt Visionpartiet 88 källposter och innehåller bland annat offentliga uttalanden, riksdagsförslag samt material om muslimska församlingars situation.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
I centrum för framställningen står Richard Jomshof, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. Visionpartiet menar att hans uttalanden måste ses mot bakgrund av Sverigedemokraternas växande politiska inflytande genom Tidösamarbetet och partiets möjliga framtida roll i regeringen.
Pekar på uttalanden från Jomshof
Visionpartiet hänvisar bland annat till tidigare uttalanden från Jomshof där han kritiserat islam och islamism. Partiet lyfter särskilt fram uttalanden där Jomshof gjort kopplingar mellan islam och extremism samt uttalanden om att Sverige skulle kunna behöva en särskild politik för att motverka det han beskriver som islamisering.
I framställningen hänvisar partiet också till Jomshofs uttalande att muslimer som inte vill acceptera hans syn kan ”sluta vara muslimer”.
LÄS ÄVEN: Näthatsgranskaren polisanmäler Jomshofs islamkritik för åsiktsbrott: ”Avhumaniserar”
Visionpartiet hävdar att den politiska debatten successivt har förskjutits från att handla om terrorism och våldsbejakande extremism till att även omfatta islam som religion, muslimska institutioner och religiösa uttryck.
Partiet pekar bland annat på politiska diskussioner och förslag som rör moskéer, böneutrop, muslimska friskolor, religiösa klädesplagg och finansiering av muslimska organisationer.
Kopplar frågan till SD:s regeringsinflytande
En central del av framställningen handlar om vad Visionpartiet beskriver som Sverigedemokraternas förändrade position i svensk politik.
Partiet framhåller att SD tidigare stod utanför regeringsmakten men genom Tidöavtalet fått ett betydande politiskt inflytande. Visionpartiet hänvisar också till att statsminister Ulf Kristersson har öppnat för att SD skulle kunna ingå i en framtida regering.
Det är enligt Visionpartiet denna utveckling som gör Jomshofs uttalanden särskilt betydelsefulla. Partiet menar att frågan inte enbart handlar om en enskild politikers retorik utan om vilka konsekvenser en sådan politisk linje skulle kunna få om personer med liknande uppfattningar får minister- eller förvaltningsansvar.
Visionpartiet betonar samtidigt att man inte hävdar att regeringen står bakom Jomshofs uppfattningar.
Vill att FN granskar religionsfriheten
I sin framställning ber Visionpartiet FN att bland annat uppmärksamma muslimers möjlighet att utöva sin religion, skyddet för moskéer och muslimska församlingar samt den politiska diskussionen om muslimska institutioner.
Partiet beskriver utvecklingen som ett hot mot möjligheten för muslimer att leva öppet i Sverige och varnar för att politiska förslag som i dag riktas mot vissa religiösa institutioner i framtiden skulle kunna få en bredare räckvidd.
LÄS ÄVEN: Forskare om varför integrationen av muslimer misslyckas – och hur det hotar demokratin
Visionpartiet kräver också att Sverigedemokraternas partiledning tar ställning till Jomshofs uttalanden. Om partiet inte står bakom dem anser Visionpartiet att Jomshof bör lämna sina politiska uppdrag och uteslutas ur partiet.
Att ett ärende skickas till FN:s specialprocedurer innebär inte i sig att Sverige har konstaterats ha brutit mot mänskliga rättigheter. Specialrapportörer kan bland annat uppmärksamma regeringar på människorättsfrågor och begära information, men en framställning från en politisk organisation är inte samma sak som ett beslut från FN om att Sverige har kränkt religionsfriheten.
Bildades efter splittringen i Nyans
Visionpartiet är en utbrytning ur det muslimskt profilerade Partiet Nyans. Det nya partiet bildades i början av 2023 efter en intern konflikt inom Nyans, där flera tongivande medlemmar hade försökt få bort partiledaren Mikail Yüksel. När försöket misslyckades lämnade gruppen partiet och bildade i stället Visionpartiet.
En av de ledande utbrytarna var Sead Busuladzic som satt i Landskrona kommunfullmäktige efter valet 2022. Nyans hade fått ett mandat i kommunen men efter avhoppen kom mandatet att förknippas med det nya Visionpartiet. Busuladzic sade då att gruppen ville bedriva en mer realistisk politik och inte driva politik på ett populistiskt sätt.
Trots splittringen finns flera politiska beröringspunkter mellan partierna. Frågor om diskriminering, rasism och minoriteters rättigheter har varit centrala för både Nyans och Visionpartiet. Visionpartiet har bland annat drivit kravet att muslimer och afrosvenskar ska erkännas som nationella minoriteter.
